DELA
© Nya Åland
Foto: Nina Smeds

Vi är ett av världens mest demokratiska länder

Finländarna tillhör den grupp på knappt fem procent i världen som lever i en fullt fungerande demokrati.

Det ska vi vara stolta över.
– Sauli Niinistö och Vladimir Putin är två presidenter som ser ut att gå mot säkra valsegrar, skrev tidningen Economist förra veckan.

En av de främsta skillnaderna är att Finland är ett av världens mest demokratiska länder, Ryssland är det inte.

Det ryska folket ingår i ett stort sällskap. En tredjedel av världens befolkning saknar nämligen demokratiska rättigheter.

Finland har en stabil plats på topp tio-listan över världens mest välmående demokratier. Enligt Economists demokratiindex är kategorin välmående demokratier en exklusiv klubb. Bara 19 länder har en fullt fungerande demokrati av de sammanlagt 167 länder som ingår i undersökningen. Drygt elva procent av världens länder, ungefär fyra och en halv procent av världens befolkning, lever i en fullt fungerande demokrati.

Demokratin i världen mår inte så bra som den kunde och borde. Economists demokratiindexrapport visar att yngre gernerationer i större utsträckning än äldre fäster mindre vikt vid att samhället faktiskt är demokratiskt. Så ser utvecklingen ut även i Europa. Siffror från USA visar att 74 procent av respondenterna tror att politiker prioriterar sina egna intressen före allmänhetens. Ett växande antal av de som svarade i studien världen över tycker att en militärregim är ett legitimt styre. Det är oroväckande trender.

Mellan 2006 och 2016 har demokratiutvecklingen stannat av i Europa. Trots att vår region är den bästa i världen, med sju topp 10-placeringar och 10 topp 15-placeringar över bäst fungerande demokratier, är Europa också bland de regioner i världen vars resultat har försämrats mest.

De demokratiska institutionerna har i dag också större konkurrens av maktcentra som inte valts av befolkningen. Storföretag som tvingar till sig gynnsamma villkor genom hot om att lämna landet, lobbyverksamhet och skatteflykt urholkar demokratins kraft. Att återta makten är en av demokratins stora utmaningar i hela världen.

Det är många som tar det fria valet för givet, och därigenom försvagar demokratin. Enligt Åsubs statistik röstade 56 procent av ålänningarna i förra presidentvalets första och andra omgång. 2011 röstade 67 procent av ålänningarna i kommunal- och lagtingsvalet.

2015 var siffran glädjande nog rekordhög för lagtings- och kommunalvalet. 67 procent av de röstberättigade ålänningarna tog sig då till valurnorna.

Det är viktigt att vi röstar. För även om det ibland kan kännas som att min enskilda röst inte spelar någon roll, eller att valet är avgjort på förhand så får vi byta ut de som styr om vi inte är nöjda med deras jobb. Vi kan göra det utan vapen eller riskera att bli utsatta för våld. Det är en försvinnande liten del av världens befolkning som har den rätten.

Att inte nyttja den är att ge bort makten till någon som kanske inte tycker som du.

En stor skillnad mellan presidentvalen i Ryssland och Finland är att vi, folket, kunde ha bytt ut Niinistö om vi hade valt det. Den rätten ska vi inte ta för givet.