DELA
Foto: Hanne Salonen/Eduskunta<07_Bildrubrik>RIDDARE? Tror inte regeringen, med de tre essen i spetsen, att arbetsmarknadens parter kan räkna?

Vem minns pingsten?

De tre essen stormara in som riddare, men dumförklarar såväl arbetsgivare som arbetstagare.
När jag gick i skola var pingsten en av de stora helgerna. Inte för den helige andes skull, utan för att vi hade ledigt från skolan. Alla var lediga. Pingstdagen var visserligen en söndag, men så fanns det en annandag pingst, som också den var helg och ledig.

Numera är det ingen idé att försöka hålla koll på pingsten, den är ju bara en vanlig söndag. Men jag kom att tänka på den när nu regeringen Sipilä är inne och råddar med söckenhelgerna. Det är nämligen inte första gången.

Jag minns när trettondagen och Kristi himmelsfärdsdagen avskaffades, i praktiken. Det var början av 1970-talet och lediga dagar mitt i veckan var störande för industrin. Det var framförallt pappersindustrins maskiner som var besvärliga att stoppa (sades det åtminstone, men det hade antagligen också med 5-dagarsveckan att göra) för en dag och sen starta igen. Så man flyttade trettondagen och himmelsfärden till lördagar. I samma veva flyttades annandag pingst till lördagen före pingstdagen och döptes om till pingstens beredelsedag.

Långt före det hade midsommardagen flyttats från den 24 juni till en lördag. Det minns jag också, men det var mindre betydelsefullt, för vi hade ju sommarlov i vilket fall som helst.

Och så minns jag när trettondagen och himmelsfärden återinfördes. Det var väl kyrkan som ville ha det så, riksdagen ändrade lagen och president Koivisto stadfäste. Men han skrev in ikraftträdelsedatum fem år framåt i tiden! Man kan misstänka att han inte var riktigt med på noterna, men 1993 var allt tillbaka vid det gamla med undantag för att pingstens beredelsedag ströks och pingsten blev en vanlig söndag.

De tre essen i regeringen har inte tänkt flytta på helgerna den här gången. Folk får vara lediga, men de får ingen lön för att göra ingenting. Någon har nämligen räknat ut att en ledig dag mitt i veckan kostar arbetsgivarna 300 miljoner euro. Två såna dagar betyder 600 miljoner, som nu sparas in. Inte illa.

Men varför stoppa där? Om annandag pingst kunde sparas in så varför inte också annandag jul och annandag påsk? Och varför i hela fridens dagar skall folk ha betalt för att göra ingenting 52 lördagar i året? Dra in lördagslönen och arbetsgivarna har sparat 15,6 miljarder euro! (De som jobbar lördagar har ledigt någon annan dag i veckan, så kalkylen håller.)

Hur många miljarder hade regeringsessen tänkt sig att staten behöver spara? Nu är det för all del inte staten utan arbetsgivarna som får behålla de 15 miljarderna, men de kan väl av ren hygglighet låna ut litet till staten. Eller? Till låg ränta?

Någon har också tyckt att semesterpremien borde avskaffas. Varför skall folk ha extra betalt för att fira semester? Hur många miljarder kan arbetsgivarna spara in där?

Det man glömmer i resonemanget med betalda lediga dagar är att de faktiskt baserar sig på avtal. Tror någon att arbetsgivarna har gått med på en viss lön per månad utan att tänka på alla helger, semestrar och sjukdagar som dyker upp under året? Tror någon på allvar att det råder en utbredd dumhet inom arbetsgivarlägret? Jag vågar lova att allt är noggrant beräknat, allt ingår i den summa man anser sig ha råd att betala per år. På samma sätt som arbetstagarna räknar helg- och övertidsersättningar med mera inte som en gåva utan som lön.

Och om en arbetsgivare verkligen är så himla korkad att hen vill betala för att de anställda skall vara lediga (de är inte många), får hen då göra det? Får hen använda sina pengar som hen själv anser bäst eller blir det tukthus på bröd och vatten?

Landet är i kris och regeringen stormar in som riddaren på sin vita springare för att rädda ungmön från drakens klor. Med sådana riddare får man verkligen hålla tummarna för att ungmön överlever!