DELA
© Nya Åland

Vem kläcker idén som räddar skärgården?

Vi vet alla att skärgården är det vackraste vi har. Det är skärgården vi vill visa upp för besökare, det är skärgården vi vill åka till för att koppla av från stressen. Men bor vi där? Kommer skärgården att överleva?
Många, både i vår närhet och längre ute i världen betraktar hela Åland som en skärgård. Sett i det perspektivet går det rätt bra.
Sett i vårt lokala perspektiv har skärgården det mindre väl förspänt. Det behövs kommunikationer. Det finns. Det behövs människor. Det finns ett antal. Och det behövs arbetsplatser. Det är det inte så gott om.
Den offentliga sektorn står för en rätt stor del av arbetsplatserna, men en skärgårdskommun kan inte leva enbart på det. Det behövs någon form av näringsliv också.
Det som uppenbarligen har varit rätt lyckat är Företagsam skärgård. Det finns uppgifter på att projektet har hjälpt till att få igång 45 nya företag och skapat 35 permanenta heltidsjobb. 35 arbetsplatser på 6-7 år som programperioden varade kan låta smått. Men det är exakt vad skärgårdskommunerna är – små. Varje ny arbetsplats märks.
Ett annat projekt, som verkade få god spridning, är Skärgårdssmak. I ett skede var i stort sett varje restaurang i skärgården med i samarbetet. Men hur är det nu? Ett rykte säger att i stort sett alla har fallit bort utom Glada laxen, som drivs av eldsjälen inom Skärgårdssamarbetet Henrik Beckman.

Varför går det så? Kan förklaringen vara att det gick bra så länge EU fanns med på ett hörn och betalade. Nu när man skall klara av allt själv så är det inte längre lika lockande?
Det kan låta fult, som en beskyllning. Men så är det inte. Vad det handlar om är att EU under sina olika programperioder satsar på olika saker för att få igång en verksamhet. Efter en inkörningsperiod skall verksamheten vara självbärande, bidraget från EU försvinner. Bär sig verksamheten inte så försvinner den också.
EUs idé är att ordna sysselsättning så att människor kan bo inom alla delar av unionen. Vid skrivborden i Bryssel har man kanske inte full koll på hur det ser ut på Kyrkogårdsö eller Kumlinge Björkö. Men finns det en idé som kan bli ett hållbart projekt så skall det projektet få hjälp att komma igång.

Hittills har folk studerat programmen och försökt hitta något som kan passa in. Företagsam skärgård gjorde uppenbarligen det, passade in. Nu har projektet gjorts om till en förening och blivande företagare i skärgården får hålla tummarna. Skärgårdssmak för som sagt en litet tynande tillvaro. Kanske sattes ambitionen för högt med tanke på att säsongen är väldigt kort.
Men det måste finnas annat. Så nu har skärgårdsnämnden bestämt sig för att göra tvärtom. Man ber politiker, nämnder, företagare, föreningar, byalag och privatpersoner i kommunerna komma med förslag på sådant som de tror kan bli någonting.
När man väl har kommit fram till några goda idéer så får man titta efter om de passar in på något av programmen. Märkligt vore det om det inte skulle fungera, eftersom ambitionen är att folk skall kunna bo och försörja sig i varje del av unionen. Men det måste fortfarande handla om något som efter en inkörningsperiod kan bära sig själv och ge försörjning åt en eller flera familjer. Vad det kan vara vet de bäst som bor i regionen. Där är det svårt att komma med goda råd utifrån.

Det vi vet är att fiskodlingen, som den ser ut just nu, har en mycket osäker framtid. Utan den behöver skärgården inte bara ett utan flera goda projekt med god lönsamhet för att folk skall kunna bo kvar. Det gäller alltså att tänka mycket och bra.
Radionyheterna kunde för någon dag sedan rapportera om att man i Tyskland har utvecklat en anläggning, som gör det möjligt att odla fisk utan att förorena vattnet. Man kan befara att det inte är någon billig anläggning. Men om den fungerar och om man i anslutning till den kunde bygga upp förädling – inte bara slakt och filéing utan något mer och gärna litet nytt – då kanske det finns EU-pengar för starten.
Om någon dessutom kunde ordna med färsk strömming i butikerna nu när det blir vår och lektid så skulle efterfrågan inte tryta.
Men som sagt, de goda idéerna föds där de skall tillämpas bara man inte låser sig på förhand vid krångliga programtexter och regelverk.

HARRIET TUOMINEN

harriet.tuominen@nyan.ax