DELA
© Nya Åland

Vem bestämmer när radion gör journalistik?

Ålands radio är en nationell radiokanal med public service-ansvar. Det betyder att den opartiskt skall rapportera om det som händer i samhället.
Men betyder det att den måste rapportera om allt som händer. Eller inte händer?
Ålands framtid har tagit på näsan för att ett pressmeddelande har förvrängts, enligt partiets åsikt. Istället för att berätta om vilken fin vitbok Åf kommer med i vår valde radion att konstatera att vitboken inte kommer i år som lovat utan senare.
Åf plockar för säkerhets skull fram ett par andra exempel på att partiet har behandlats styvmoderligt; det ena från i somras och det andra för drygt två år sedan.
Det är inte svårt att förstå vad reaktionen beror på. Gruppen har tidigare lagt fram ambitiösa utredningar och nu har man en på gång igen. Vi vet syftet, men samtidigt kan man svårligen tro att en professor Lauri Hannikainen eller Ove Bring skulle låta sig spännas framför Ålands framtids vagn. Så i den mån deras utredningar kan tolkas som stöd för Ålands framtids självständighetssträvanden – och den tolkningen kommer, var så säkra! – så bör materialet vara av stort intresse också för andra.
Men det börjar vara ett år nu sedan partiet talade om att vitboken var på gång ”senare i år”, som det sades. Nu har det kommit ett pressmeddelande om vilka som skall skriva ihop den. Så visst kan nyheten ses ur litet olika vinklar.

Nu kräver emellertid Ålands framtid rättning i leden på radion. Här skall pressmeddelanden inte hanteras som pressmeddelanden utan som officiella ukaser av landskapets radio. Om det låter så i opposition, hur skulle det då inte låta i regeringsposition. Skulle det överhuvudtaget behövas journalister på Ålands radio?
OK, det Ålands framtid efterlyser är journalistiska principer. Men man vill skriva dem själv.
Det är fullt begripligt att politiker ibland reagerar just på det här sättet. Mera sällan säger man det högt, men det finns ju där.
Och det är just därför som det är så viktigt att politikerna inte har direkt inflytande på verksamheten i en radiokanal, eller tv-kanal, som skall serva allmänheten på lika villkor. Frestelsen att hota med att dra in pengarna om allt inte presenteras som man vill ha det blir för stor för en del.

Lagtinget har i dagarna än en gång röstat om att ha kvar det som kallas tv-licens. De obundna har redan länge talat för att avskaffa avgiften och betala radion över landskapets budget.
Då skulle politikerna få precis det en del av dem vill, möjlighet att kräva service för att inte rösta för sänkt anslag. Påtryckningar på styrelsen, redaktionsledningen eller rentav enskilda journalister. Det är ingen bra väg att gå. En Pravda-radio, styrd av regeringen, vill väl ingen ha. Inte ens de obundna eller Ålands framtid får man hoppas.
Men hur skall man kunna lita på journalisterna? Varför är de bättre att bedöma vad som är viktigt eller en bra nyhet jämfört med politiker? De kanske inte är bättre, men har ett annat perspektiv. Få journalister har numera politiska ambitioner. Det finns inget motiv att dra hemåt, alltså blir rapporteringen opartisk.
I det fall någon missar brukar lyssnare och läsare låta en veta det. Det reglerar sig själv.

När rambudgeten för 2006 diskuterades i lagtinget på försommaren 2005 så var också radion på tapeten. Det konstaterades då bland annat att lagen ingalunda förbjuder Ålands radio att ta in reklampengar för att finansiera verksamheten. Förbudet finns i det etermediapolitiska programmet.
Men kanske inte för evigt, för meningen var då att en konsult skulle titta på verksamheten och sedan skulle man kanske komma med ett nytt etermediapolitiskt program. Där de som sitter på reklampengarna styr vilka program vi får höra?
Skall valet stå mellan pest och kolera?

HARRIET TUOMINEN

harriet.tuominen@nyan.ax