Vem är redo att sparka ut sin gamla mamma?
Har någon en gammal mamma eller pappa på en ort inte helt nära?
Och har denna någon i så fall ibland känt oro för hur det står till där hemma, när man inte har möjlighet att hälsa på tillräckligt ofta?
Hur är det till exempel med våra riksdagsledamöter?
Invandringspolitiken i Finland har aldrig nått några höjder värda att notera. Bottennoteringar förekommer däremot. Senast gällde det ett par gamla damer, som hälsar på hos sina barn och barnbarn, men nu måste resa hem igen mot sin egen och barnens vilja.
Det domstolarna baserar sig på är att gamla mammor inte ingår i begreppet kärnfamilj. Och det är bara medlemmar av kärnfamiljen som har rätt att hälsa på och stanna så länge man själv vill, det vill säga flytta in.
Många har rasat över den här mycket inhumana synen. Andra tycker att de som vill ha in fler gamla och sjuka i så fall också skall betala vad det kostar att ta hand om dem. För trots den ytterst restriktiva invandringen anser i dag nästan 60 procent av befolkningen att Finland inte skall ta emot fler invandrare.
De mest fanatiska på den kanten är ungefär som de mest passionerade i vårjaktsdebatten, man tror sig kunna bestämma själv hur man ordnar det utan att på minsta sätt behöva bry sig om omvärldens reaktioner.
Men nu är alltså något på gång. Migrations- och Europaminister Astrid Thors (Sfp) vill diskutera med företrädare för riksdagsgrupperna hur de ser på saken. Motsvarar lagen, som den tolkas i dag, deras uppfattning om vad som är rätt och riktigt.
Thors har fått utstå mycket spott och spe i sin roll som invandringsminister. Några har krävt att hon skall gripa in och stoppa utvisningar. Men väldigt många fler går åt henne för att hon är alltför slapp i sin politik. Med slapp menar man tillåtande.
Hittills har Thors inte stoppat några utvisningar. Det är inte hennes uppgift. Besluten fattas på basen av gällande lag, det kan inte en minister gå emot. Men en minister kan ta initiativ till att ändra lagen och det är nu på gång – initiativet, inte ändringen än så länge.
Man kan befara att hon möts av rätt svala reaktioner. På samma sätt som ministerkollegerna inte lät sig hetsas upp av att det framfördes mordhot mot Thors på nätet. Men ändå.
Visst skulle det kännas litet smått civiliserat om riksdagsledamöterna lät förstå att de gärna har sina gamla föräldrar i närheten.
För oss som bor i Finland, i Norden, i EU är det en självklarhet att vi kan flytta som vi vill, att vi kan be en gammal mamma komma och bo hos oss för att minska på den oro man helt naturligt känner om man bor långt ifrån.
Att gamla mamma inte alltid vill, inte känner för att lämna sitt eget hem, sina grannar och vänner så länge hon klarar sig på egen hand, det får vi också leva med.
Men om mamma bor i Ryssland eller i Egypten och barnen bor i Finland, då är hon plötsligt, enligt finländsk lag, inte en del av familjen längre. Blir hon gammal och i behov av barnens hjälp och stöd så är det barnen som skall bryta upp från arbete, familj och grannar flytta till henne.
För någon kanske det fungerar, men långtifrån för alla.
Så bästa företrädare för riksdagsgrupperna.
Försök för en gångs skull se också utlänningar som människor. Och gamla människor som en tillgång och inte enbart som en kostnad. Ta avstånd från dem som inte håller på alla människors lika värde. Våga ta avstånd från populism. Våga säga nej till dem som kommer med anonyma hot på nätet.
Ni är eliten, visa att ni lever upp till det.
