Varken paradis eller helvete i skattemeddelandet
Landskapsregeringen vill arbeta för en stegvis överföring av beskattningsrätten. Men man lovar inte att någonting blir bättre efter det. Inga garantier.
Där får lagtinget något att bita i när det samlas till vårsession i dag.
När det på olika politiska håll har argumenterats för att beskattningsrätten behöver överföras till Åland så har bilden ofta varit rätt svartvit. Om vi fortsätter med dagens system så stannar ekonomin upp och Åland förkvävs. Om beskattningsrätten överförs börjar ekonomin blomstra. Ungefär så ha det låtit.
Helvetet eller paradiset, bara att välja.
Det skattemeddelande som landskapsregeringen nu ger till lagtinget innehåller varken eller. Regeringen konstaterar att vissa saker under vissa förutsättningar kan fungera bättre än i dag. Men man pekar samtidigt på en rad osäkerhetsmoment.
Att ta över beskattningsrätt, det vill säga att förhandla fram en lösning med rikets myndigheter om att Åland tar in en del av de skatter som staten bär upp i dag, innebär samtidigt att man måste komma överens om finansieringen av en rad andra saker. Till exempel kräver ett övertagande av den direkta inkomstskatten regleringar av bland annat avtals-, löne-, socialstöds-, socialförsäkrings- och pensionssystem.
Det är inga små saker och det är inte gratis. Om man bygger upp egna administrationer för alla nya områden så sväller den redan från tidigare stora offentliga sektorn. Eller så köper man in servicen från riket till ett moderat pris – alla uppgifter finns ju redan där. Men alla avvikelser från rikets system måste naturligtvis matas in och kostar extra.
Smakar det så kostar det, eller tvärtom. Om folk får det bättre, om livet blir enklare, så är det värt sitt pris. Och vad säger landskapsregeringen om det? Så här:
”Åsub:s senaste utredning ger vid handen att det inte finns något entydigt besked om huruvida den statliga kontrollen över beskattningen på Åland borde överföras till den åländska självstyrelsen. De ekonomiska skillnaderna mellan statlig eller åländsk skatteregim som simuleringsresultaten ger är trots allt rätt små. Det positiva utfallet är också till betydande delar förorsakat av den reduktion av klumpsumman enligt avräkningssystemet som de kommande årens djupa nedgång inom den finska ekonomin medför.”
Ingen stor skillnad ekonomiskt, skriver landskapsregeringen. Och den skillnad Åsub har fått fram förklaras till stor del av att ekonomin i Finland har rasat till följd av den globala krisen. Det drar ner klumpsumman och försätter Åland – helt oskyldigt – i ekonomisk kris.
Och så måste det vara så länge den åländska ekonomin är kopplad till rikets. Eller?
Alternativet är att lägga upp reserver för dåliga tider. Så har Åland gjort, men kunde ha gjort mer och mer medvetet. Nu får vanligt folk uppfattningen att politikerna ”bränner iväg” besparingarna – som man skulle haft till vad då? Sparar gör man för att ha i dåliga tider. När tiderna blir bättre lägger man upp nya reserver. Och eftersom riksdagen de närmaste åren tvingas dra in pengar för att betala de lån man nu tar upp så växer klumpsumman och Åland kan lägga upp reserver.
Det kanske uppfattas som ett passivt system, men det kräver sannerligen också ett ansvarsfullt fögderi.
Landskapsregeringen vill gå in för en ramlag, där man kommer överens med regering och riksdag i vilken ordning och på vilka villkor Åland kan ta över beskattningsbehörighet i den takt Åland känner sig moget.
Som finansminister Mats Perämaa (L
Men om nu lagtinget bestämmer att arbetet skall inledas så gör man det åtminstone med öppna ögon och en realistisk syn, förutsatt att man läser meddelandet.
