DELA
© Nya Åland

Varför ska sånt vara hemligt som inte måste vara det?

Vad är det stadsstyrelsen egentligen diskuterar nu, när man inte kan bestämma sig om offentlighetslagstiftning ska gälla även för bolag i stadens regi.
Är det, som liberalen Katrin Sjögren tror, att bägge parter, det vill säga Moderater och Socialdemokrater, egentligen vill samma sak?
Och hur är det med t.f. stadsdirektör Emma Dahlén, en av huvudkandidaterna för stadsdirektörsposten.

Bakgrunden är följande: i den inte helt okomplicerade processen att bolagisera Mariehamns hamn beslöts, på initiativ av Bert Häggblom (Ob), att insynen i det nya bolaget ska regleras enligt samma lagstiftning som för övrig kommunal lagstiftning, nämligen lagen om allmänna handlingars offentlighet.
Beslutet fattades tämligen överraskande, och gillades inte av Moderaterna eller stadens tjänstemannaledning, som nu kommit med ett nytt förslag för insyn i stadens övriga bolag. Enligt Emma Dahléns beredning ska stadens bolag följa aktiebolagslagens stadganden i kombination med en paragraf ur kommunallagen om kommunernas informationsplikt.

Skillnaden mellan detta och lagen om allmänna handlingars offentlighet är
1. Aktiebolagslag informationsplikt ger inte journalister och allmänhet något som helst juridiskt stöd att begära ut handlingar eller information som bolaget inte vill ge ut. Däremot har ägarna, det vill säga våra politiker, rätt till information. Om detta blir gällande har journalister inga som helst möjligheter att besvära sig mot att man inte får ut information.
2. I § 1 i den åländska lagen om allmänna handlingars offentlighet definieras landskapets affärsverk som en myndighet som omfattas av lagen, ”då de sköter offentliga förvaltningsuppgifter samt kommunala och övriga myndigheter till den del de handhar uppgifter inom landskapsförvaltningen. Vad om myndighet föreskrivs gäller även offentligrättsliga sammanträden, representantskap, utskott, kommittéer, kommissioner , delegationer och nämnder samt juridiska och fysiska personer då de genom landskapslag eller med stöd av landskapslag sköter offentliga förvaltningsuppgifter.”
Kommunala aktiebolag nämns inte, antagligen av den orsaken att de inte var påtänkta när lagen kom till 1977. Man kan alltså anta att lagens anda och mening är att offentlighetslagen ska gälla all kommunal verksamhet oberoende av form.

Möjligheten att granska hur skattepengar hanteras i offentliga bolag försämras klart med det nya principförslaget, och det är en utveckling som går tvärs emot syftet med offentlighetslagstiftningen, vars förnyelse länge fått stå tillbaka på Åland.
I den finländska lagen finns följande paragraf, som tydligt klargör varför offentlighetsprincipen är så viktig.
”Lagens syfte. Rätten till information samt myndigheternas skyldigheter enligt denna lag syftar till öppenhet och en god informationshantering i myndigheternas verksamhet samt till att ge enskilda människor och sammanslutningar möjlighet att övervaka den offentliga maktutövningen och användningen av offentliga medel, att fritt bilda sig åsikter samt påverka sådant beslutsfattande som avser offentlig maktutövning och bevaka sina rättigheter och intressen.

På Åland bör landskapsregeringen i skyndsam ordning revidera och modernisera lagen om allmänna handlingars offentlighet.
Och de som står för den mer restriktiva hållning som Emma Dahlén förespråkar bör vara fullt medvetna om att det leder till försämrad insyn för allmänheten, och förklara varför man vill ha det så.
Och kom ihåg att sådana affärshemligheter man inte vill ha offentliga redan skyddas enligt nu gällande lagstiftning.

Nina Fellman

nina.fellman@nyan.ax