DELA
© Nya Åland
Foto: Montage: Stefan Öhberg / Foto: Jonas Ed

Varför så svårt att samarbeta?

Det går inte att slå ihop Mariehamns elnät och Mariehamns energi. Det är ett entydigt besked från personalen. Och om personalen säger nej kan det bli näst intill omöjligt att gå vidare.
Vi stöter på det gång på gång, oviljan att förändra.

Det ligger i människans natur att sträva mot stabilitet, men som världen ser ut i dag är det svårt att få sitta i orubbat bo från födsel till död.

Det mest uppenbara exemplet här hemma är kommunerna, hur många?

Frågan har stötts och blötts i 50 år och än finns inget svar, även om det verkar röra på sig något mer nu än tidigare.

Orsaken är att man inte vill. Ingen vill ge upp sitt revir och av någon anledning ser man ett sammanslaget revir som någon annans. Vems?

Samma med den planerade räddningsmyndigheten. Kunde det inte vara klokt att samordna insatserna istället för att varje by skall bestämma själv.

Visst, så långt kan många hålla med. Bara det inte blir Mariehamn som bestämmer!

Vem är Mariehamn? Som oinsatt i det praktiska arbetet frestas man nästan fråga vad det är man kan i Jomala, Saltvik eller var man nu vill ha huvudkontoret, som man absolut inte har kompetens för i Mariehamn.

Just nu handlar det om stadens energibolag. I skrivande stund har fullmäktige ännu inte tagit ställning. I läsande stund vet vi möjligen hur det blir.

Mariehamns elnät sköter elnätet och distributionen, Mariehamns energi sköter fjärrvärmen. Någon har utrett och kommit till att man kan spara in sex av 38 tjänster genom att samordna bolagen.

Vem vill bli av med sitt jobb? Ingen. Så personalen säger att det inte går.

En elmontör kan inte lära sig felsöka och manövrera en komplex pannanläggning och för en drifttekniker är det omöjligt att utan elbehörighet hantera utrustning som innehåller högspänning, skriver man.

Det låter trovärdigt. Vem skulle anlita en veterinär för att planera sin trädgård? Men är det ens tänkt så, att alla plötsligt skall göra allt?

Då är det mer troligt att oron ligger i det man från Mariehamns energis sida skriver litet senare i sitt utlåtande.

”Någon ändring av beredskapsgraden, inställelsetiden eller beredskapsersättningen kommer inte att accepteras.” Nehej, oberoende om det skulle bli bättre eller sämre?

Nu skall ingen tung skugga falla på stadens energipersonal, arbetet sköts veterligen professionellt. Det bara råkar vara det färskaste exemplet på där nyordningar direkt möts med ett nej.

Personalen kanske har rätt, det kanske inte finns några positiva sidor i det som föreslås. Men tror vi på fullt allvar att våra politiker och ledande tjänstemän skulle lägga fram förslag, som har enbart negativa följder?

Hurtfriska personer brukar uppmana till att se möjligheterna och inte problemen. Det kan bli konstigt det också. Men man kanske skulle försöka se både och i de fall där det finns två sidor av myntet. Och de flesta mynt ser faktiskt så ut.