Varför inte en enda kommun?
Geta säger nej till att gå ihop med Finström och Sund.
Getaborna skulle få för litet att säga till om, tycker man. Och det är inte bara i Geta det låter så, även om man ibland undrar hur mycket man i de minsta kommunerna har frihet att besluta om i dag. Skatten?
Om en pensionerad journalist och en valexpert delar middagsbord kan diskussionen ibland handla om annat än vädret. Till exempel varför Åland inte kan vara en kommun. 30.000 invånare är inte så mycket.
Raseborg i Västra Nyland ligger snäppet under, Gotland nästan dubbelt upp. Men folk i periferin är rädda att tappa inflytande. Måste det bli så?
Avskräcker lagtinget , där hälften av ledamöterna är från stan? Men, säger valexperten, det beror på partiernas långa listor. När alla kandidater i ett parti finns på samma lista så väljs de in i den ordning de får röster. Med regionala listor kunde sammansättningen bli en annan. Och listor kan ingå valförbund sinsemellan, vilket stärker dem ytterligare.
På samma sätt kan man göra i en storkommun; ställa upp regionala listor. Inte bara för att få in en kandidat från den egna byn utan för att samla kandidater som arbetar för bibehållen service i Olofsnäs, Enklinge, Lumpoby.
Om man får tro uttalanden i frågan så finns det gott om kandidater som slår vakt om regionala intressen.
Det huvudsakliga argumentet tidigare mot alternativet med en kommun är att det blir svårt att skilja på kommun och landskap. Om talmannen och fullmäktiges ordförande är samma person så stämmer det säkert.
Valexperten vill skilja valen åt så att samma person inte kan ställa upp i bägge valen. Då kan en lagtingskandidat inte samla röster på kommunala frågor och tvärtom. Som det är i dag hamnar kommunalvalet helt i skuggan av lagtingsvalet.
Journalisten (som tycker om val) ser dessutom gärna att valen hålls vid skilda tidpunkter. Då får vi fokus också på rent kommunala frågor. Där sköts inte bara barn- och äldreomsorg utan också till exempel renhållning (Mise till alla!) och räddningstjänst (inget tjafs om vilken kommun som sköter den bäst). Rätten till social service som färdtjänst och missbrukarvård skulle bedömas lika för alla, inte från kommun till kommun.
Vi skulle få samma skatt över hela Åland. Nu varierar procenten mellan 16,50 i Jomala och 19,75 på Kökar. Skatten skulle antagligen hamna på dagens medelvärde 17,50. Trevligt för en del, kanske mindre lockande för andra.
Invändningar? Finns det goda kandidater som går med på att agera enbart kommunalt? Varför inte? Kommunen står för de grundläggande behoven även om det inte låter lika glamoröst (?) att sitta i fullmäktige som i lagtinget. Det kan ändras på om kommunen är stor och mäktig.
Varför inte ge kommunen litet mer att bestämma över. Utbildningen efter grundskolan handhas av landskapet. Kan ändras på. Sjukvården? Kan diskuteras.
Det största motståndet kommer helt säkert från de inemot 300 som i dag styr och ställer i kommunerna; fullmäktige, styrelser, suppleanter. Alla kan inte få plats i en sammanslagen kommun.
Raseborg ovan har 43 fullmäktigeledamöter. Valexperten tycker att 25 räcker, men journalisten befarar att det i så fall inte är genomförbart.
Det här är inte ett förslag, men ett diskussionsinlägg. Vi kan inte gärna fortsätta som i dag. Inte med 16 kommuner och inte med att säga nej till alla reformer.
Den som inte vill ha någon av de föreslagna ändringarna, kom med något bättre själv.
