DELA
Foto: Jonas Edsvik

Varför en ny lagstiftning när man kan använda den gamla?

Helgens manifestationer mot våld, rasism och hat i landet har startat en våg av iver att få slut på extremrörelser. Politiker talar om ny lagstiftning för att stoppa bland annat Finska motståndsrörelsen.
Känslorna svallar hos finländarna efter dödsfallet i Helsingfors för två veckor sedan då en medlem i Finska motståndsrörelsen sparkade en förbipasserande så allvarligt att denne senare avled.

Orsaken till överfallet var att den passerande mannen hade uttryckt sin avsmak för den nynazistiska rörelsen.

I helgen samlades tiotusentals finländare till en manifestation mot våld och rasism som spridit sig i landet.

Många av landets regeringsmedlemmar har inte tidigare tagit ställning mot strömningarna och framförallt sannfinländska politiker har viftat bort ansvaret från sig trots att flera av deras medlemmar har samröre med extremrörelser.

I dagarna sade utrikesminister Timo Soini, som också är ordförande för Sannfinländarna, att hans parti inte tar order av något annat parti.

Detta efter att Samlingspartiets ordförande Petteri Orpo bett att partiet ska rensa i medlemsleden eftersom många av Sannfinländarnas medlemmar har anknytning till extremrörelser.

Det kan bli problematiskt för ett parti som byggt upp sitt medlemsunderlag på just rasism, isolation och hatretorik.

Men Timo Soini har stuckit huvudet i sanden tillräckligt länge. Han säger att han inte har vetskap om enskilda medlemmars kopplingar till dessa rörelser, vilket kanske gör honom till den enda i landet som missat bilden på riksdagsledamot Olli Immonen (Sannf) som poserade på en bild i fjol tillsammans med Finska motståndsrörelsen.

Efter helgens manifestationer, där bland annat statsminister Juha Sipilä (C) deltog, har allt fler politiker visat sitt stöd mot extremrörelser.

Sipilä meddelade att man under ledning av inrikesminister Paula Risikko (Saml) under förra veckan arbetat med en ny lag och ny praxis för extremrörelser i landet.

Det känns som ett välkommet arbete. Men det är också en balansgång mellan yttrandefrihet, åsiktsfrihet och mänskliga rättigheter. Vilka rörelser är extrema? Var går gränsen för extremism och ideologiska rörelser? Är det ideologin eller individerna som utför de brottsliga handlingarna?

Att ta krafttag för att få ordning på samhället kan ibland slå fel.

Om man kringskär människors rätt att verka och vara kan det lätt skapa nya extremrörelser i protest mot samhällets styrning.

Forskaren i politiskt våld, Leena Malkki, säger till svenska Yle att det inte ska vara ideologin utan gärningarna som förbjuds. Om en organisation eller rörelse sysslar med samhällsfarlig verksamhet ska man kunna förbjuda den.

Redan höjs röster som säger att den existerande lagstiftningen kan användas för att få bukt med extremrörelserna, det behövs inget utdraget lagstiftningsarbete. Bland annat Justitieministeriet och Matti Tolvanen, professor i straffrätt vid Östra Finlands universitet, säger att lagstiftningen redan förbjuder hets mot folkgrupp.

Vad som behövs är mer resurser att följa lagen. Om polisen får de resurser som behövs för att stävja våldsamma gruppers framfart behöver man inte vänta på den nya lagen.

Man kan följa den som vi redan har.

Nina Smeds