DELA
© Nya Åland
Foto: Oxfam

Vår närhistorias värsta livsmedelskris

Just nu står 20 miljoner människor i Sydsudan, Somalia, Nigeria och Jemen inför den värsta svältkatastrofen i vår närhistoria.

Samtidigt skär allt fler länder i sitt bistånd.
Flera år av torka och politiska oroligheter har skapat det som nu beskrivs som den värsta hungerskrisen i Afrika på 70 år. Ofattbara 50 miljoner människor är i dessa omården hungriga varje dag och överlever bara på sådant som de kan hitta. Barnen drabbas värst av undernäring.

Den tre år långa torkan är huvudorsaken till den pågående svältkatastrofen. Klimatförändringarna påverkar väderförhållandena världen över. I Östafrika påverkar klimatförändringarna redan möjligheten att leva som vanligt, enligt den internationella klimatpanelen IPCC.

Klimatförändringarna har tillsammans med väderfenomenet el Niño skapat förhållanden som gör att det har regnat ytterst lite de senaste åren. IPCC bedömer att situationen bara kommer att förvärras om vi inte lyckas svänga trenden med den stigande globala medeltemperaturen.

Men till exempel i Sydsudan har krisen förvärrats av det krig som har härjat landet de senaste åren.

4,4 miljarder dollar behövs nu för att undvika katastrof, för en månad sedan hade FN:s livsmedelsprogram World Food Program bara fått in 90 miljoner.

Finlands utrikeshandels- och utvecklingsminister Kai Mykkänen sade bara för några dagar sedan att vår närhistorias värsta livsmedelskris pågår just nu. Finland har riktat sitt bistånd för att hjälpa just de länder som står inför den mest akuta krisen.

I måndags gick det finska utrikesministeriet ut med att 61 miljoner euro beviljas för att motverka hungersnöden i Afrika och även hjälpa de som har drabbats av kriget i Syrien. Men det finska biståndet har minskat radikalt under regeringen Sipilä.

2015 skars biståndet ner med 40 procent i Finland, som trots nerskärningarna har åtagit sig att nå upp till målet på 0,7 procent av landets totala BNP i bistånd. Där har Finland långt kvar.

Det finska biståndet utgör 0,57 procent av BNP. Enligt Concord, en organisation som granskar biståndet och som ger ut rapporten AidWatch, kommer Finlands bistånd snarare att sjunka än att stiga.

Tyvärr minskar biståndet i många länder. De antiglobala strömningarnas etablering i västvärlden och den nyromantiska nationalismen leder till att biståndet inte längre prioriteras. USA, som har varit den största enskilda bidragsgivaren till FN:s livsmedelsprogram, ska minska sitt bistånd med 10 miljarder dollar.

Många länder, inklusive Finland, har använt sig av trick för att få biståndet att verka större än vad som de facto når ut till människor i nöd. Biståndsbudgeten inkluderar allt fler områden.

Biståndsorganisationernas paraplyorgan Kepa riktade kritik mot Finland vintern 2016, Finland håller nämligen på att bli den största enskilda mottagaren av finska biståndsmedel. Finland satsade 35,2 miljoner euro 2015 för att hjälpa flyktingar och asylsökande inom landets egna gränser.

Att hjälpa flyktingar som tagit sig till Finland är givetvis viktigt. Finland ska göra det. Men pengarna ska inte tas ur biståndsbudgeten.

Nu är inte tiden för att minska biståndet, eller bygga luftslott i budgeten. Nu är tiden att kraftsamla globalt för att mota den värsta hungerskrisen sedan 1945. Alla länder måste ta sitt ansvar och se längre bort än den egna nationsgränsen eller gömma sig bakom EU:s murar. För det som händer utanför murarna försvinner inte bara för att vi väljer att inte agera.