Var inte rädd, lilla vän, för ordet hen
Hen är ett svenskt könsneutralt personligt pronomen.
Diskussionen kring ordet är däremot inte könsneutral.
Lag- och kulturutskottet föreslår att ordet ”hen” ska användas i åländsk lagstiftning. Ordet, som till exempel kan ersätta ”han eller hon” i en text, finns numera i Svenska akademins ordlista, och är alltmer förekommande i nyhetstidningar som HBL och DN.
Rolf Dunås i Upsala Nya Tidning föreslog ordet redan 1966, men det är först de senaste åren som ordet etablerat sig.
I söndagens Nya Åland pejlade vår politiska reporter lagtingsledamöternas inställning till ordet hen. 13 vill att hen ska användas i åländsk lagstiftning, 9 är emot. 3 avstår från att rösta om frågan kommer upp, och 3 har ännu inte tagit ställning.
Ingen kvinna var emot förslaget. Listan på motståndare består alltså enbart av män. Kön var mer avgörande än partitillhörighet då man ser på vilka som är för och emot.
I söndagens Nyan publicerade vi också en intervju med språkvetaren Ylva Forsblom-Nyberg. För henne är frågan klar: hen är inte ett feministiskt ord, utan ett praktiskt.
Orsaken till att ordet på sina håll väcker så mycket känslor, tror hon beror på att ordet inledningsvis användes som en markering för hur man kan uttrycka sig könsneutralt.
Så låt oss slå fast det här en gång för alla:
Hen är inte:
1. Ett ord som ska utplåna könen.
2. Ett ord som i alla lägen ska ersätta ”han eller hon”.
3. Ett ord som förs fram av feminister med en könsneutral agenda.
Hen är däremot:
1. Ett ord som gör texter enklare att skriva och förstå. Till exempel: ”Föraren körde onykter. Hen körde i diket. ”
Hen är också:
1. Ett ord som kan användas av och om personer som inte identifierar sig som man eller kvinna.
Den praktiska nyttan ordet har, överskuggas ofta av motståndarna som missförstått hen.
Det finns ingen värdeladdning i hen, ingen agenda, inget försök att sudda ut könen.
De som vill att kvinnor ska vara kvinnor och män ska vara män, kan fortsätta tycka det.
Könsroller har att göra med det mesta, men just ordet ”hen” har inget med könsroller att göra. Motståndet verkar däremot ha med könsroller att göra.
Kvinnorna är för, männen är generellt emot.
Är det till exempel för att kvinnor inte har något att förlora på en neutralisering av könen, medan männen har det?
Och är inte det, isåfall, lite futtigt?
