Var är kommunikationen för ett fossilfritt Åland?
Fossilfritt om fem år. Det är ambitionen för Åland.
I jakten på den gröna utopin konstaterar huvudaktörerna att medborgarengagemang är en av nycklarna. Men kommunikationen utåt är bristande.
Var är beteendevetarna och kommunikatörerna?
CLIC, Smart grid, flexibelt elnät, Smart Energy Island…. Det är många ord som slängs runt i samtalet kring förnybara Åland som ska realiseras, helst, inom de kommande fem åren. Men desto mindre om kommunikation och beteende.
Planeringen av projektet, där Åland ska bli testzon för framtidens energilösningar och ett modellområde för Norden och framtidens flexibla energisystem, påbörjades i slutet av 2017 och framskrider 2018 med pilotprojekt och diskussioner.
Några av projekten som är i planerings – och startfasen är bland annat solpanelskartläggning och elektrifiering av kollektivtrafiken i Mariehamn. Det slutgiltiga målet är att Åland blir till 100 procent försörjt med förnyelsebar energi i alla lägen.
Förutom tekniska och politiska utmaningar, såsom lagring av energi och möjligheten att dela och sälja överskottsel, så återstår – liksom i alla större hållbara övergångar – medborgarengagemanget.
Ett heltäckande och ambitiöst projekt som detta kräver förutom stöd av allmänheten de facto beteendeförändringar hos konsumenten.
För att kunna ha ett mer stabilt elnät där överbelastning undviks krävs att ålänningarna ruckar på sina elkonsumtionsmönster. Och hur man ska motivera och engagera dem är en fråga som ännu hänger i luften.
I går bjöds det in till presskonferens gällande de smarta elnät som förutsätts för att kunna ta till vara och fördela produktion av energi från olika källor. Runt bordet satt 16 män. Alla med en bakgrund inom våra lokala nätbolag eller större energiförbrukare och så några ABB-representanter.
”Innan vi skryter för mycket så ska vi ha verkställighet bakom orden”, konstaterar landskapets elinspektör och föredragande kraft Johnny Lindström som menar att dagen är till för brainstorming.
Finns det någon konkret nyhet att berätta? Nej.
Finns det någon kommunikationstrategi? Det verkar inte så.
Ska man ha något informationsmöte för allmänheten? Troligtvis i höst, när hemsidan är klar.
Däremot konstaterar man att drömmen om ett fossilfritt Åland gärna ska vara realiserat inom fem år och i samma andetag att det är ”medborgar-beteendet och medborgar-kraften” som är unikt för Åland.
Vi talar om en omställning som både inkapslar, förändrar och bygger på det åländska samhället. Att vara en invånare på en fossilfri ö blir också en del av ålänningens identitet, förhoppningsvis. Det är alltså inte bara en möjlighet, utan också en essentiell grund för att projektet ska lyckas. Det här är en potential som inte realiserats till fullo hittills.
Det talas mycket om siffror, kilowattimmar och energieffektivitet, men lite om hur man ska engagera och inkludera invånarna. Vid ett tidigare solpanelsmöte talades det om eventuella incitament för konsumenterna att ändra sina elkonsumtionsvanor.
Ekonomiska morötter i all ära, men beteendeforskning visar att det inte alltid hjälper som långsiktig motivation. Långvarig förändring åstadkoms när folk känner en inneboende vilja att agera utifrån värderingar och prioriteringar.
Att vara en medveten elkonsument som bidrar till ett fossilfritt Åland kan vara en sån motivator, en sån verkställighet som Lindström efterlyser.
Men för att den inneboende motivationen ska kunna triggas, så behöver det finnas inkludering, information och engagemangshöjande aktiviteter.
Planen är enligt landskapet att skicka ut en enkät till ålänningarna om elanvändning inom den närmaste framtiden, färdigställa hemsidan och så – kanske till hösten – ha ett informationsmöte.
Men till hösten kanske tåget har gått, lastat med alla de svårbegripliga ord och termer som gått konsumenten förbi. Här finns en stor potential för en folkrörelse att ta form. Förhoppningsvis inser någon av de 16 männen det. Och kanske bjuder in en kommunikatör och en beteendevetare till nästa möte.
Så att man kan planera hur man sträcker ut en hand till allmänheten, om så bara för att brainstorma. Sen kanske man kan börja skryta ordentligt.
