DELA
© Nya Åland

Val av utbildning är en demokratifråga

Hur ska vi göra för att valet av utbildning ska bli mer demokratiskt?

Föräldrarnas utbildnings- och inkomstnivå påverkar barnens inställning och val vid studier efter grundskolan. Även barnens fritidssysselsättning och kön väger in vid studieval visar en färsk rapport.
Om föräldrarna har utbildat sig på en högre nivå är det mer sannolikt att även barnen gör det. Forskningsstiftelsen för studier och utbildning Otus publicerade en rapport förra veckan där man har studerat statistik för alla som inlett studier på andra stadiet (efter grundskolan) eller på högre nivå.

Det man kunde se var att föräldrarnas inkomster och utbildning styr vilka val barnen gör. Man kunde också se att dubbelt fler söner väljer pappans bransch än mammans, och tvärtom för döttrar.

Det kommer knappast som en överraskning att familjens socioekonomiska ställning påverkar studievalet. Men det som framkommer i de intervjuer som gjorts med 23 personer är att föräldrar med låg utbildning diskuterar mer om studievalen än föräldrar med hög utbildning. En slutsats man kan dra är att det är underförstått i de sistnämnda familjerna att man behöver en utbildning på hög nivå.

Undersökningen visar också att barnens fritidssysselsättning har stor betydelse för studievalen. Genom att ha en hobby utvecklar barnet färdigheter som behövs och kan användas i vidare studieval och även känslan för sina egna möjligheter. Men i rapporten konstaterar man att det är oroväckande att fritidssysselsättningar allt oftare kostar. Det förstärker ytterligare skillnaden mellan familjer med pengar och de utan.

I takt med att samhället sparar in pengar, försvinner också subventionerade fritidsaktiviteter. På Åland kostar det att till exempel spela fotboll, scouta, rida eller spela teater. Skolorna har inte längre eftermiddagsaktiviteter, förutom i viss mån genom Hem och skola. Även om inte själva klubben kostar ska man ha utrustning för de flesta aktiviteter.

På Åland är vi stolta över våra ungdomar som utbildar sig och kommer tillbaka och förstärker arbetsmarknaden, vare sig det är som snickare eller jurister. Men finns det en tanke bakom de ungas studieval? Finns det en analys av vad den åländska arbetsmarknaden, eller den internationella arbetsmarknaden behöver? Åland utbildade under en tid fler sjökaptener än det fanns fartyg medan det fanns brister inom andra branscher.

Ett förslag som läggs fram av forskarna Maria Rytkönen och Juhani Saari i en intervju i Hufvudstadsbladet är att man borde sprida ut studiehandledningen i grundskolan under flera år och inte då precis när det är dags att välja nästa skola. På så sätt skulle eleverna vara bättre förberedda på valet som görs i årskurs nio. I det skedet är skoltröttheten som störst och man kanske inte kan fatta ett långsiktigt beslut om lång eller kort matematik på andra stadiet. Eller om man ska välja HUT-linje för sina yrkesinriktade studier när man kanske bara ser att det innebär flera veckotimmar och således mer arbete.

I rapporten finns två signaler som beslutsfattarna på Åland kan ta till sig: För att utbildning ska bli demokratisk behöver alla barn och ungdomar ha samma möjligheter att ha en hobby oberoende av föräldrarnas inkomster. Och studiehandledningen med inriktning på fortsatta studier behöver läggas in redan i årskurs sju och även inkludera föräldrarna.

När det är lågkonjunktur ska man satsa långsiktigt och vad är mer långsiktigt än att satsa på dem som ska försörja och styra Åland i framtiden?