DELA
© Nya Åland

Våga smaka, för världens skull

Vi är för kräsna med maten.
Allt fler rynkar på näsan och skjuter tallriken ifrån sig så fort det inte bjuds på den sedvanliga köttkotletten eller abborrfilén. Vår snäva smak kan bero på många saker, men jag tror ökad välfärd är en betydande faktor. Vi har helt enkelt råd att välja.

Förr hade man minsann inte råd att peta bort ingredienser på grund av smak, det var bark i brödet och in i munnen.
Finland var ett fattigt agrart land, där allting togs till vara om till exempel ett djur slaktades. Organen var självklara på tallriken, blodet blev det palt av och benen kokade man soppa på. Denna kultur skulle vara nyttig att stöda genom att till exempel köpa mera ”udda” organ, för att inte riskera att delar av djur slängs.
Man kan ju inte lita på att alla köttproducenter stoppar rester i korvar eller överräcker dem för produktion av biobränsle, i tidens anda.

Att vidga våra kulinariska sinnen vore också bra för miljön, om vi tänker i mer globala banor. Mängden människor i världen ökar konstant och gång på gång rapporteras det om att matproduktionen inte hinner med. Världen klarar inte av att mätta befolkningen på västerländskt vis. I maj gav FNs livsmedels- och jordbruksorganisation FAO ett för miljön mer skonsamt alternativ, insekter.
Då miljöbelastande livsmedelsproduktion behandlas är det ofta nötköttsproduktionen som får bära hundhuvudet, vilket är motiverat. Korna bidrar med mycket gaser, bland andra metan som är en växthusgas. Dessutom är nötköttsproduktionen väldigt ineffektiv som livsmedelsproduktion, jämfört med insekter. För att producera ett kilo kött äter en ko åtta kilo näring, medan insekter i snitt äter bara två kilo.

Enligt FAOs rapport är konsumenternas avsmak för insekter ett av de största hindren för att nå en märkbar proteinkälla i västländerna. Insekter är nämligen rika på protein och nyttiga fetter och innehåller också kalcium, järn och zink. 100 gram nötkött innehåller sex gram järn, jämfört med 8-20 gram hos gräshoppor.
Ensamma skulle vi inte vara om att äta insekter om vi skulle börja. FAO uppskattar att två miljarder människor äter insekter och tio procent av all animalisk protein som äts härstammar från insekter. Hela 1900 insektarter används som föda. Visserligen kommer vi inte upp i så många arter här uppe i Norden, men friterade gräshoppor är en bra början.
Återknyt till ert kulturella förflutna med blodkorv och rädda världen en bagge i taget och upplev något nytt. Tycker ni tröskeln är hög att smaka på insekter kan ni strunta i det, för chansen är stor att ni redan gjort det. Yoghurtföretaget Danone och dryckframställaren Campari har använt färgämnen extraherade från insekter.

Erik Ståhl