DELA

Vad kommer sen, Ålandsbanken?

Blir man för gammal för att tänka vid 67?
Är det då det är bäst att man lämnar en styrelse och låter yngre krafter ta vid?
Naturligtvis inte. Snarare är det så att människor numera är betydligt piggare och mer alerta i högre ålder, och på så vis kan dra nytta av livserfarenheten under en längre period. Till exempel som styrelseledamot i en bank.
Det är ju heller inte ett fysiskt betungande uppdrag som kräver att man kan sprinta uppför trappor på tid. Man kan gott ta hissen.

Med detta självklara sagt är det förstås inte omtanken om de intellektuella resurserna i samhället som är motivet för Ålandsbanken att hålla extra stämma för att ändra åldersregeln som säger att man ska lämna styrelsearbetet vid fyllda 67.
Orsaken är den gamla vanliga – maktbalansen inom styrelsen, vem de stora ägarna vill ha där, och vilka som närmar sig den ålder då de skulle bli tvungna att stiga åt sidan.
När de stora elefanterna, Folke Husell och framför allt Anders Wiklöf, närmar sig gränsen så är det ju inte mer med det än att man flyttar på den.
Kanske är det bra och rimligt att någon som satsat så mycket pengar som Wiklöf i banken kan fortsätta vara aktiv i den. Han har ju många miljoner intressen att det ska gå bra för banken, och blir om inte barskrapad så åtminstone betydligt fattigare om den skulle gå omkull.

Den intressanta undertexten är ändå den om Folke Husells vara eller inte vara i styrelsen, och hur hans närvaro där påverkar de andra. Ingen kan ta ifrån honom hans skicklighet som bankman, men han är en omstridd och obönhörligt auktoritär person vars återinträde på scenen fick åtminstone Ömsen-vdn Göran Lindholm att lämna den.
Eftersom den extra bolagsstämman kommer precis just nu måste den kopplas till Folke Husells person, och man måste dra slutsatsen att det är Wiklöf-falangen som nu styr banken som den vill.
Anders Wiklöf förlorar inte många omröstningar, så om han är med och driver fram den måste han vara tämligen säker på att det går vägen.

Får den nya regeln, eller avskaffandet av den gamla, några omedelbara konsekvenser för banken?
Svar nej. Den stärker möjligen den sittande styrelsens grepp om banken, men placerar också ansvaret för Ålandsbanken väldigt tydligt i famnen på dem som har den.

Anders Wiklöf äger mest, bestämmer mest, har brorsonen närmast och sin gamla allierade vid sin sida. Lägg därtill Kaj-Gustaf Bergh som styrelseordförande och du har din Ålandsbank som i en liten ask.
Går det bra är alla glada. Går det åt skogen kommer det inte att bli svårt alls att veta vem man ska peka finger mot.

Den maktsfär som tidigare hade kontroll över Ålandsbanken, med centrum kring Ålands ömsesidiga försäkringsbolag, har i dag efter Anders Wiklöfs stora aktieköp, hamnat i underläge. Den linje man drev, att inte gå djupare in i ett samarbete med finlandssvenska Aktia, är överspelad. Storsatsningen på Kaupthing-affären har inte visat sig vara så klockren som man trodde.

Kanske, kanske får vi snart se en kursändring i affärerna igen, när nu makten konsoliderats.

Nina Fellman

nina.fellman@nyan.ax