Upp till bevis Juha Sipilä
Om höjningen av klumpsumman ska bli verklighet måste statsminister Juha Sipilä jobba hårt för att övertyga sina regeringskolleger.
Frågan är om han har tiden och intresset.
Höstens budgetförhandlingar närmar sig i riket. Nu ska det avgöras om Åland kan få den efterlängtade höjningen av avräkningsgrunden, den så kallade klumpsumman, från 0,45 procent till 0,48 procent av statens inkomster. Om höjningen går igenom betyder det ett tillskott på cirka 15 miljoner euro till landskapets kassa.
Åländska tidningar har redan skrivit flera spaltmetrar om klumpsummefrågan; om det orättvisa systemet som inte tar befolkningsutvecklingen i beaktande och om att Åland i nuläget betalar mera till statskassan än vad landskapet får tillbaka.
De goda argumenten till trots är det långt ifrån klart att de åländska förhoppningarna infrias. Det blev inte minst klart då riksdagens grundlagsutskott besökte Åland i veckan. Simon Elo och Leena Meri från regeringspartiet Sannfinländarna sade tydligt och klart att Åland inte ska vänta sig mera pengar från statskassan.
Sannfinländarnas inställning till klumpsummehöjningen bör inte överraska någon med tanke på de Ålandsfientliga uttalanden som partirepresentanterna gjort de senaste åren. Än mindre överraskande blir motståndet i ljuset av Sannfinländarnas ovanligt häftiga störtdykning i opinionsmätningarna. I valet fick de 17,7 procent medan Yles opinionsmätning från juli i år visar att väljarunderstödet ligger på 7,6 procent. Att Sannfinländarna ska gå med på att skicka 15 miljoner till Åland, samtidigt som de höjer dagvårdsavgifter skär i satsningar inom äldrevården och utbildningen, känns otänkbart.
Sannfinländarna behöver vara med på tåget för att det ska bli en höjning. Statsminister Juha Sipilä (C) är knappast beredd på att spräcka regeringen för att Åland ska få pengar, men frågan är om han kan hitta på något som gör att Sannfinländarna kan leva med klumpsummehöjningen. Sannfinländarna själva öppnade i fredags upp för en inkomstskattehöjning på en procent för personer med en högre inkomst. Om skatten höjs kan partiet tänka sig att slopa planerna på högre dagisavgifter, vilket varit en av sommarens heta politiska debattämnen.
I nuläget är Centern det enda partiet som ställt sig positivt till en höjning. När Sipilä besökte Åland tidigare i år var han och Ålandsministern Anne Berner (C) inne på samma spår. Men något konkret löfte avgav statsministern eller Ålandsministern inte.
Nu ligger frågan på finansminister, tillika Samlingspartiets nyvalda ordförande, Petteri Orpos bord. Också Samlingspartiets väljarunderstöd har minskat och var partiet står i frågan om en förhöjning av klumpsumman är oklart. Klart är att partiet gått inför hårda besparingar och antas hålla hårt i plånboken i höst. 15 miljoner euro är en stor summa pengar i pressad budget där till och med satsningar på 500 000 euro lyfts fram.
Finlands ekonomi går fortfarande dåligt medan Ålands ekonomi är förhållandevis stark och stabil. Man kan fråga sig om det verkligen är nödvändigt med en höjning eftersom det ändå går bra för Åland. Det bästa svaret på den frågan hittills är det som finansminister Mats Perämaa (Lib) gav: självstyrelsen är inte en konjunkturfråga. Åland har en särställning och går inte att jämför med andra områden. Det är inte en hållbar självstyrelse om den endast får pengar när det krisar eftersom möjligheten till utveckling då minskar.
Den kommande veckan inleds de bilaterala diskussionerna om budgeten mellan ministerierna i riket. Att grundlagsutskottets och Ålandskommitténs medlemmar är insatta i frågan om en höjd klumpsumma är bra ur en åländsk synvinkel eftersom riksmedierna inte har rapporterat om frågan.
Om en höjning ska lyckas måste frågan upp på dagordningen också i riket, annars riskerar den att falla bort.
