DELA
© Nya Åland

Tydliga regler ett måste när bristvara ska fördelas

I valtider går känslorna heta, så är det alltid.
Och när man känner sig attackerad, vem eller vad man än är, blir det också lite jobbigt.
Dessutom är det besvärligt när man har sin slev i flera soppor och inte alltid vet vilket ben man ska stå på.
Så är det för Nya Åland, för politiker i olika partier, för Åland24 och för personalen på respektive inrättningar när vi ska diskutera Ålands radio och tv.
Vi har alla våra särintressen, våra käpphästar och våra gamla oförrätter att hämnas på.
Det följande är därför, naturligtvis, en partsinlaga, men också ett försök att bena ut frågan i sak.

Ålands radio och tv har ett tudelat uppdrag. Dels har man en redaktion som ska göra public service-radio (och tv), dels ska man upprätthålla infrastruktur för radio- och tv-utsändningar.
Bägge finansieras, förutom vid större investeringar, med licensmedel.
Public service-radion producerar i dag sitt programutbud med krympande resurser. Det har funnit önskemål från redaktionell sida om pengar för att starta tv-produktion, men politikerna har sagt nej.

I infrastrukturen, på våra digitala vägar om man så vill, kör även andra fordon. Ett av dem är Åland24, ett kommersiellt tv-bolag som köper sändningstid av Ålands radio och tv i den så kallade Ålandskanalen.
I andra kanaler i vägnätet visas SVT1 och 2, Sverige TV 3 och 4, finländska public service- och kommersiella kanaler. De betalar inget till Ålands radio och tv för kanalutrymmet.

Det har inte varit en lätt resa att övertyga Ålands radio och tv att alls släppa in andra lokala aktörer i kanalutrymmet. Stötestenen har varit att det inte funnits och inte finns ett regelverk för hur tid fördelas i Ålandskanalen. Eftersom det hittills bara varit Åland24 och TVMax samt Ålands radio och tv (sporadiskt) som intresserat sig för utrymmet, har saker inte ställts på sin spets.
I och med Ålands socialdemokraters anhållan om att få sända Sosse-tv blev frågan aktuell, både genom att det var ett politiskt parti som frågade, genom att det rör sig om ett reklaminnehåll och genom att sändningstiden plötsligt (för en kort tid fram till valet) blev attraktiv.

Den lösning Ålands radio och tvs styrelse kom fram till, att tillåta Sosse-tv, men inte på den sändningstid som Åland24 bokat och betalat för, var både bra och dålig.
Bra, därför att man inte godtyckligt körde över Åland24 i frågan och därmed respekterade ett ingånget avtal, och bra genom att man inte av politiska skäl stoppade just socialdemokraterna från att sända.
Dåligt därför att man nu såg sig tvungen att lyfta ett verkställande arbete till styrelsenivån, där det egentligen inte hör hemma.

För framtiden måste Ålands radio och tv se till att det finns regler som alla ska följa. Det finns många frågor som kräver svar.
1. Vem får sända i Ålandskanalen?
2. Kan den andra lediga kanalen användas för att separera public service och kommersiell tv?
3. Hur mycket reklam får en sändning innehålla?
4. Vad är reklam?
5. Ska landskapsbolaget konkurrera med det privata näringslivet om reklampengar?
6. Hur ska turordningen se ut om flera vill in på samma tider?
7. Hur lång ska framförhållningen vara?
8. Har public service-produktion förtur i kanalen? Vad innefattar den förturen och hur omfattande är den i förhållande till privata intressen.

Tydliga regler som är lika för alla. Krångligare ska det inte vara.

Nina Fellman

nina.fellman@nyan.ax