DELA
© Nya Åland
Foto: Statsrådets kansli

Tvinga riket att driva en Ålandspolitik

Lyft Ålandsfrågorna till ett ministerutskott i Helsingfors. Det skulle pressa riksregeringar att se över sin Ålandspolitik.
Regeringen Sipilä har prövat relationen mellan staten och självstyrelsen flera gånger de senaste två åren. Än så länge har de åländska politikerna och ledande tjänstemännen ansett att det främst handlar om okunskap och inte illvilja.

Men hur okunnig och nonchalant får regeringen i Helsingfors vara mot självstyrelsen? Och hur får man riket att engagera sig i Ålandsfrågor i en större utsträckning än i dag?

I decennier hade Svenska folkpartiet en nyckelroll i Ålandsfrågor. När partiet för första gången på 36 år föll ur regeringen blev det smärtsamt tydligt hur viktigt partiets regeringsmedverkan varit för Åland. Genom sin regeringsmedverkan hade partiet insyn i ärenden i ett tidigt skede och ministrarnas specialmedarbetare slå larm om det fanns skäl till oro. Att SFP axlat ett stort ansvar för Ålandsfrågorna är bra. Samtidigt gör SFP oproportionerligt stora ansvar att frågor om Åland blir en konjunktursfråga; är SFP med i regeringen är Åland viktigt, är SFP inte med riskerar Åland att glömmas bort.

Det är inte hållbart. Självstyrelsen ska inte vara beroende av ett parti. Så även om nästa regering blir ålandsvänligare än Sipiläs kvarstår behovet av att lyfta Ålandsfrågorna till en högre nivå.

I tidningen Åland (11.3) säger lagstiftningsrådet Sten Palmgren att regeringen Sipilä glömt bort Åland. I dag är Palmgren sakkunnig i Ålandskommittén, men under många år arbetade han som föredragandetjänsteman i Ålandsfrågor på Justitieministeriet. Enligt Palmgren vet ministrarna inte vilken statuts Ålandsärenden bör ha.

För att råda bot på kunskaps- och dialogbristen efterlyser Palmgren ett organ för Ålandsfrågor i riksregeringen. Förslaget om ett sådant organ finns med i Ålandskommitténs delbetänkande som presenterades i början av 2015. Enligt betänkandet ska kommittén utreda möjligheterna att utpeka ett ministerutskott för samordning av åländska ärenden.

Hur skulle ett organ för Ålandsfrågor kunna se ut?

Det är onödigt att uppfinna hjulet på nytt. I dag finns redan fyra lagstadgade ministerutskott i regeringen. Samtliga fyra utskott leds av statsministern.

Ministrarna i riksregeringen har mycket strikta tidtabeller. Att sammanföra dem kräver mycket tid och planering. Därför vore ett ministerutskott som politiker inte kan skolka från rätt plattform för Ålandsfrågor. Också de högsta ledande tjänstemän borde delta i mötena.

Bäst vore om Åland fick ett eget ministerutskott. Men lyckas inte det bör man överväga att inkludera självstyrelsepolitiken i utrikes- och säkerhetspolitiska utskottet eftersom ministerutskottet också har gemensamma möten med presidenten. Det skulle möjliggöra att regeringen i Helsingfors ritade upp en långsiktig Ålandspolitik och inte bara släcka bränder som den själv tänt på.

I sig löser inte en ny beslutsnivå några problem. Ålandskommittén kan inte skriva lagparagrafer som hur politikerna ska kommunicera med varandra. Men genom att lyfta Ålandsfrågorna till sin rättmätiga nivå skulle de bli en naturligare del av riksministrarnas vardag och av allt att döma också öka kunskapen.

Kommunikationen mellan staten och landskapet måste bli bättre. Ett ministerutskott där lantrådet får delta skulle utgöra en sådan plattform. Det skulle också lyfta Ålandspolitiken till sin rättmätiga nivå och ministrarna skulle bli tvungna att ta ställning i frågor som berör Åland.