DELA

Tufft sparpaket, som måste gå att leva med

Först lärarna, så ÅHS och nu skärgårdstrafiken. Det skall sparas inom tre områden, där servicen till allmänheten är det allt överskuggande viktiga. Klart det blir reaktioner.
Vi har hört lärarna hota med rättsliga åtgärder om de permitteras enligt den plan som nu ligger.
Vi har hört förvaltningschefen för ÅHS säga att protesterna mot extra ledigheter och permitteringar antagligen kommer först i höst, när de genomförs.
Och nu kom förslaget om indragningar i skärgårdstrafiken.
Varför klagar ingen på att lagberedningen gör på samma sätt, tar ut extra ledigt istället för pengar (eller låter sig permitteras)? Eller att landskapets finansavdelning likaså måste spara?
Svaret är uppenbart, det har inga konkreta konsekvenser för vanligt folk. Men skolor, sjukvård, skärgårdstrafik – där märks det.

Skärgården har redan tidigare visat missnöje med för få turer på fel tider. Man jämför gärna med ett fast vägnät och den jämförelsen kan aldrig utfalla till skärgårdstrafikens och -bornas fördel.
Det som nu väcker mest uppmärksamhet i förslaget till indragningar är att trafiken på Föglölinjen dras in under tio lördagar. Helt och hållet.
Det låter häftigt. Den som inte pendlar och därmed inte uträttar ärenden i Mariehamn typ apotek och liknande specialgrejer i veckan, den har ingen chans. För på lördag, när man är ledig från jobbet, då går det inte att komma därifrån?
Fullt så illa är det i alla fall inte. Trafiken på södra linjen dras inte in, så man kan via Överö ta färjan till Långnäs och tillbaka. Visserligen inte mer än tre gånger per dag, men den som planerar borde klara det.
Också tvärgående linjens färja går in till Överö, men om hela linjen dras in under höstmånaderna så hjälper inte det.

Det är ett tufft sparpaket. Skärgårdsborna är vana att ha det litet tufft, men de kan också säga ifrån. Att vara lantråd uppvuxen på Föglö, finansminister bosatt på Kumlinge eller trafikminister bosatt på Lappo är knappast någon sinekur i dessa dagar.
Men samtidigt vågar man tro att just detta faktum, att det finns konkret erfarenhet i landskapsregeringen, ger en viss garanti för att det som genomförs skall gå ett leva med.
Den som kommer med den kraftigaste kritiken är vdn för Ålands fiskförädling Olof Karlsson. Fiskförädlingen har transporter med såväl inkommande som utgående fisk också på lördagar. Han hotar med att hela verksamheten kanske flyttas till Sverige om inte det här går att ordna.
Menar Olof Karlsson att transporterna på lördagar är för stora för att få rum på de färjor som går på södra linjen? Eller är det omöjligt att boka plats för transporterna?
På något sätt verkar detta vara ett praktiskt problem, som skall lösas, inte en konflikt som ödelägger ett helt företags framtid i Föglö. Det handlar trots allt inte om år utan om veckor, det vill säga 2,5 månader. I den första omgången, kanske man bör tillägga.

Eller är det där rädslan ligger, att det skall fungera så pass utan katastrofkänsla att politikerna beslutar sig för att fortsätta med neddragna turer?
Som skärgårdsbo ser man helt säkert också den risken. Allt fler (?) icke-skärgårdsbor anser allt oftare att skärgårdstrafiken är för dyr. Man har också botemedlet, att dra ner på lönerna för de anställda ombord. Än så länge har det inte lyckats, så då blir kravet från ”skattebetalare” att dra ner på trafiken.

Samtidigt kommer det nu i debatten på nätet olika förslag om nya dragningar av rutterna som kunde spara in fartyg och arbetstimmar. Det mesta har väl någon tänkt på förut och förkastat av olika orsaker. Men om läget blir bara kärvare med ökande välstånd, då kanske något av det som tidigare ansågs dyrt börjar bli överkomligt.

Harriet Tuominen

harriet.tuominen@nyan.ax