Trumps handelspolitik hotar små regioner
Mindre länder och regioner gynnas inte av när världsledande ekonomier utövar protektionistisk handelspolitik. Förverkligar den nyvalde presidenten Donald Trump sina planer om mer protektionism finns det en stor risk för att också Åland drabbas.
Det här är inte en ledare om Donald Trumps unkna, rasistiska, kvinnofientliga syn eller de antidemokratiska värderingar han gett uttryck för. De är djupt problematiska, men har redan avhandlats på den här ledarsidan. Den här handlar om vilka konsekvenserna kan bli om Trump förverkligar sina vallöften om en mer protektionistisk handelspolitik.
Donald Trump kan bli slutet på den långa era då USA varit en förespråkare och en förebild för frihandeln. Trump har visserligen backat från flera vallöften och bra så. Många tror att Trumps hårda retorik bara var ett trick för att bli vald. Men varför skulle det vara det? Oavsett vilka vallöften den blivande presidenten går vidare med kan han åtminstone inte anklagas för att ha mörkat sina avsikter utan rakryggat säga ”told you so”, precis som Sveriges generalkonsul Olof Ehrenkrona skrev i sin valkrönika i Nya Åland.
Läckta dokument , som kommit ut efter valet via bland annat via nyhetssajten Politico, stärker också tesen om att Trump inte har som avsikt att backa från sina uttalanden inom handelspolitiken. Både frihandelsavtalet med Mexiko och Kanada är i fara, precis som TTP-avtalet mellan USA, Kanada, Japan, Australien, Chile och flera andra stora länder i Stillahavsregionen. Avtalen ska omförhandlas eller rivas, enligt Trump. Allt kan ske inom mandatperiodens 200 första dagar. Det kommer att slå hårt mot lågavlönade i USA. De är, till skillnad från miljardären Trump, beroende av billiga asiatiska importvaror för att få ekonomin att gå ihop.
Vad har Åland med det här att göra, en liten ö så långt bort från Stillahavet man kan komma?
Många, åländska företag agerar på den internationella marknaden. Till exempel Optinova, Visko Teepack och Carus PBS har kontor och fabriker i USA. De konkurrerar på en stenhård global marknad och klarar sig till synes bra på den.
Små regioner som Åland och Norden är beroende av en liberal handelspolitik. USA står för över 20 procent av världsekonomin och landet har under en lång tid varit en förebild och förespråkare för frihandel. Mera protektionistisk handel sänder också fel signal till Kina, världens näst största ekonomi. Väljer USA en protektionistisk linje svarar Kina med all sannolikhet med samma mått. Redan nu talar den anrika tidningen Wall Street Journal om ett potentiellt handelskrig.
Precis som Trumps övriga retorik är uttalandena om handelsfrågor unika. Motsvarande har inte hörts sedan andra världskriget. Under decennier har USA tillsammans Storbritannien varit en av de absolut främsta förespråkarna för frihandel. Nu har de både länderna, i demokratiska folkomröstningar, visat att de understöder politiker som förespråkar en mer protektionistisk handelspolitik. I och med det förlorar västvärlden två viktiga förebilder och föregångare inom frihandel.
I nuläget är Tyskland den enda stora ekonomin och demokratin som förespråkar frihandel. EU är mer splittrat än på länge trots att unionens liberala syn på handelspolitik och ambitionsnivå inom den globala klimatarbetet är viktigare än någonsin. Finlands regering med statsminister Juha Sipilä (C) och utrikesminister Timo Soini (Sannf) i spetsen borde göra sitt yttersta för att stärka unionen. Hittills har Sipilä lagt stort fokus på att förbättra Finlands konkurrenskraft för att rädda landets ekonomi. Men Finlands ekonomi är lite och exportdriven, precis en sådan som drabbas hårt om Trumps linje vinner mark.
För Europas del, som Åland och det åländska näringslivet ofrånkomligt är en del av, ökar osäkerheten. För att citera Tysklands utrikesminister Frank-Walter Steinmeier: ”Ingenting kommer att bli lättare, men mycket kommer att bli svårare.”
