DELA
© Nya Åland

Total enighet – på Åland – om mer makt för Åland

De åländska partierna är rörande eniga om hur Åland framöver skall kunna ta över mer bestämmanderätt från riket. Nu återstår bara att få rikspartierna med på noterna.
Den parlamentariska kommittén, som under Gunnar Janssons (Lib) ledning har arbetat med en reform av självstyrelselagen, lämnade ifrån sig sitt förslag i går. Och av den fnurra på tråden, som centerns ledamöter rapporterade om för några dagar sen, syntes inga spår.
Antingen har man jämkat samman synsätten eller så har man lämnat bort någonting, som det inte gick att komma överens om. Nu vill ingen säga ett pip om den saken.

Det kommittén nu kommer med är ett förslag till hur man kan gå vidare med självstyrelselagen. Man är alltså än så länge väldigt mycket i början av en process. Vad man vill nå fram till i slutändan är en långt gående självbestämmanderätt för Åland inklusive hela skattebehörigheten. Till rikets behörighet skall höra bara områden som har med rikets suveränitet att göra. Resten skall Åland kunna plocka in efter hand.
När arbetet sattes igång talades det mycket om en ramlag. Nu används det ordet inte en gång. Idén verkar i alla fall var densamma som tidigare.
I den framtida självstyrelselagen skall finnas en lista med de behörigheter som hör till riket. Allt som inte nämns där kan Åland bestämma över, men man tar över områden i den takt man har resurser och hinner med. Tills det finns en åländsk lag skall rikslagen gälla.

Skall detta lyckas? Det har inte varit enkelt förr, så vi får väl se. Det här gången har arbetet emellertid börjat med ett litet annat upplägg, som kan visa sig vara lyckat. Medlemmar i kommittén har besökt samtliga riksdagsgrupper, berättat för dem om sina funderingar och varför man har önskemål av olika slag på Åland. Och fått grupperna att utse kontaktpersoner.
I det här arbetet med att få s-lagen omarbetad skall kontakterna alltså hållas med politikerna,. inte med tjänstemän. Man räknar med att tjänstemännen är mer svårövertygade. Utan dem kan arbetet i vilket fall som helst inte göras, det är tjänstemännen som bereder och formulerar – och förser politikerna med argument.

Det första steget är att få med en text i regeringsprogrammet för den nya regeringen efter valet i april, där regeringen lovar tillsätta en kommitté med företrädare för Åland och riket för att reformera självstyrelsen med ”särskild betoning” på en utveckling av den ekonomiska självstyrelsen.
Att få till stånd en kommitté är knappast oöverstigligt. Idén med en enda lista över rikets behörigheter kan också gå igenom. Men går man på rikssidan med på att beskattningen inte finns med på den listan? Är det möjligt att låta beskattningsrätten flyta omkring någonstans i väntan på att lagtingen stiftar lagar om att ta över?
Det låter för enkelt med tanke på hur svårt det hittills har varit att få gehör för just de frågorna i Helsingfors. Är det frånvaron av tjänstemän i diskussionerna som skall lösa knuten?

Kommittén har rätt i att det i dag är ett stort och långsamt arbete att ändra självstyrelselagen. Därför vill man förenkla systemet, plocka bort saker från självstyrelselagen så att ändringar kan göras i landskapslag.
Om det handlar om små saker, så varför inte. Men dagens system är inte bara trögt, det är också en garanti för att saker och ting inte ändras utan lagtingets medverkan. Om Åland vill bestämma över vissa områden utan rikets inblandning, då kanske riket vill bestämma över andra utan Ålands inblandning.
Man skall inte måla fan på väggen, heter det. Men det är tillåtet att ställa frågor.
Å andra sidan, det slutmål kommittén målar upp lär inte nås de närmaste åren. Beredningen av den förra stora ändringen av självstyrelselagen – då Åland fick klumpsumma istället för en budget moment för moment lika som rikets – pågick i närmare 20 år. Så det finns gott om tid att både ställa frågor och få uttömmande svar.

Harriet Tuominen

harriet.tuominen@nyan.ax