DELA
© Nya Åland
Foto: Stefan Öhberg

Teknikneutralt men inte Ålandsneutralt

Stödet till förnyelsebar energiproduktion blir teknikneutralt.

Men politiken mot Åland är den samma.
Finland inför ett nytt stödstystem till elproduktion från förnyelsebara energikällor. Till skillnad från vindkraftsstödet är det nya stödet teknikneutralt vilket innebär att alla förenyelsebara energikällor, exklusive vattenkraft, kan få pengar.

Bakgrunden till statens satsning är EU:s hårdare krav. 2030 ska minst 27 procent av energianvändningen i EU täckas av energi från förnyelsebara energikällor.

Det ekonomiska systemet är också nytt. Hur mycket det nya systemet kommer kosta är oklart. Tanken är att elproducenter ska konkurrera om sammanlagt två terawattimmar per år. Stödnivån regleras utifrån anbuden vilket. Den elproducent som väljs ut utifrån auktionen kan sedan få stöd av staten. Stödprogrammet träda i kraft redan 2018 och pågå i 12 år.

En sak är ändå sig lik. De åländska vindkraftsproducenterna får inte vara med. Det deklareras tydligt i det lagförslag som nu ska behandlas av riksdagens ekonomiutskott där Kai Turunen (Blå) sitter som ordförande.

Samma man som försökte kuppa bort vindkraftsstödet till åländska vindkraftsproducenter under riksdagsbehandlingen 2015. Utsikterna för att meningen om att åländska producenter inte får vara med i systemet ska strykas är därför tämligen små.

Från åländsk sida har förhoppningarna om att ingå i det nya stödsystemet inte varit höga. Att regeringen Sipiläs blåste åländska vindkraftsproducenter på 60 miljoner finns fortfarande kvar i ett färskt minne, liksom de tusentals timmar som åländska politiker och tjänstemän lade ner för att åländska vindkraftsproducenter skulle kunna ingå i rikets stödsystem.

Den här gången har några formella förhandlingar inte förts mellan Åland och riket.

Den här gången är beskedet i alla fall tydligt. Åland är inte med. Att regeringen så tydligt väljer att skriva in att producenter som finns på Åland inte kan ingå i det nya systemet är ett tydligt politiskt ställningstagande. Motiveringen är att näringspolitik är åländsk behörighet.

I sak är den uppgiften helt korrekt. Men återigen väljer näringsministeriet att bortse från att både Ålandsdelegationen och riksdagens grundlagsutskott båda konstaterat att det inte finns några juridiska hinder som stoppar riket från att stöda åländska producenter. Det enda som krävs är den politiska viljan. Just nu finns den inte.

Det är synd. För oavsett hur de politiska vindarna blåser är det ett faktum att förutsättningarna för vindkraft är bäst på Åland. Således borde det också kräva mindre stöd än andra anläggningar. Att politikerna och tjänstemännen i riket inte är verkar vara beredda att jobba med naturen är beklagligt.

Sett ur medborgarnas synvinkel kan Åland också vara ett vettigare alternativ eftersom motståndet mot vindkraften generellt är betydligt mindre på Åland än på rikssidan. I bästa fall kunde man slippa långa besvärstvister och rättsprocesser som stoppar upp utvecklingen och kostar pengar.

Planen på att göra Åland till ett testområde för smarta elnät påverkas inte direkt eftersom det är en helt separat process.

Imagemässigt hade det förmodligen ändå varit betydligt lättare att locka storföretag att satsa på Åland som testområde om elen som produceras här hade varit lokalproducerad och kommit från förnyelsebara energikällor, än om den kommer från ett kärnkraftverk i Sverige.