DELA

Tar Åland hand om sina sommarjobbare?

För många innebär midsommarhögtiden inte bara långhelg, utan en efterlängtad start på årets semester. För andra är det dags att kavla upp ärmarna.

Bakom bardiskar, på vårdcentraler och läkarmottagningar, på radio-, tv- och tidningsredaktionerna, bland städpersonal och vaktstyrkor rycker nu tillfällig arbetskraft in för att hålla sommar-Åland rullande. Detta medan landskapets ordinarie anställda, inom den privata såväl som den offentliga sektorn, drar på sig semestershortsen och sätter sig på uteserveringen, för att sedan återvända när hösten kommer med laddade batterier.
Det är viktigt med semestrar. Det är också viktigt att det rullar trots semestrarna. Speciellt för ställen som Åland, där sommarversionen är den som ska få allt annat att flyta. Det är också sommarversionen som turisterna ser.

Trots
att det kan vara stora skor att fylla förväntas den tillfälliga och oftast unga arbetskraften göra ett minst lika gott jobb som de redan inkörda.
Vissa är nya på sina uppgifter. Inte alla har den erfarenhet som krävs för att få allt rätt med en gång. Många kommer utifrån och blir tvungna att hitta bostad, något som inte är lätt ens för dem som har kontakter i landskapet. Knappast förstår sig alla på sådana saker som kollektivavtal, arbetsskyddsförordningar eller anställningsvillkor. Än mindre på vad som är en skälig hyra i Mariehamn.
Tidigare i vår berättade Nya Åland att näringsidkare i år upplever ett ökat tryck på sommarjobben. Detta är något som riskerar ställa de tillfälliga arbetstagarna i en ännu svagare position. Ju tuffare marknaden är desto högre blir tröskeln för att klaga på missförhållanden. Det kan vara avtal som aldrig blir skrivna, regler som aldrig blir fastslagna och tydliggjorda eller extra jobb och flexibilitet hos den tillfälligt anställda som ska räknas in på det där hunger-kontot.

Alla har vi varit där. Alla ska jobba upp sig. Man ska vara tacksam för att alls ha ett jobb. Passar det inte står det andra i kö, redo att hoppa in till och med på dåliga villkor. Och när hösten kommer försvinner många vidare. En del kommer aldrig tillbaka. ”Branschen” sommarjobb är helt enkelt full av flyktigheter.
Tar Åland hand om sina sommarjobbare? Utnyttjas den möjlighet till påfyllning av kunnig personal som semestrarna innebär till sin fulla potential? Betalar sommarjobbarna skäliga hyror för sina bostäder? Känner de till sina rättigheter? Upplever de att de behandlas med respekt? Någon färsk samlad utredning om sommarjobbares situation i landskapet finns inte. Den unga sommarjobbaren är en svårberäknad del av den offentliga statistiken.
Detta är dock klart: vinter-Ålands ordinarie anställda behöver sina semestrar och de ordinarie anställda behöver sommarjobbare som fyller deras platser. Framför allt behöver Åland behöver en fungerande turistnäring under sommarmånaderna.

Det är en paradox i den åländska turismnäringen, att när den livsviktiga högsäsongen slår till går personalen på semester.
En lösning är duktiga sommarjobbare som vill återvända. En annan kunde vara att se över flexibiliteten kring reglerna om semestertider.

Sara Othman  sara.othman@nyan.ax