Ta ansvar för att hatord blir handlingar
Öppet brev till alla näthatare där ute.
Måtte era tangentbord smälta ner och kretsarna i era datorer börja ryka nästa gång ni ska till att hata.
Det finns saker som helt enkelt hör till allmän hyfs och pli. God uppfostran kallar man det om man pratar om barn och ungdomar. Folkvett om man pratar om vuxna. Sociala normer om man pratar med en sociolog och social interaktion om man pratar med en psykolog.
Till folkvettet hör att hälsa, att tacka för sig, att vara hyfsat artig, att inte kalla andra människor (som man inte känner) fula saker, att inte stirra, att inte kommentera andra människors utseende, kläder eller personliga egenskaper på ett sårande sätt så att de hör det.
Nästan alla människor följer dessa regler för mänskligt umgänge, till den grad att vi kanske ibland på våra breddgrader är onödigt konflikträdda och har svårt att få sagt sådana saker som vi tror kan tolkas negativt.
Våra fula och elaka kommentarer har vi i tiderna före internet förbehållit en mindre krets. Vi har baktalat, skvallrat och pratat skit, men åtminstone undvikit de öppna elakheterna för att vi vetat att de elakheter vi häver ur oss kan härledas till oss och att vi kan få dubbelt tillbaka.
Till folkvett hör att se personer man träffar, inte bara anonyma grupper man ogillar.
I dag är alla spärrar borta. Som näthatare kan du i skydd av dina signaturer säga vad du vill, när du vill, om vem du vill. Dessutom gör du det offentligt, och inte sällan riktat mot den du vill hata. Direkt. Pang på. Du ser inte personen, du ser en projektion av ditt eget hat, dina fördomar och ditt äckel.
Du säger saker du aldrig någonsin skulle våga eller täckas säga åt någon ansiktet mot ansikte. Du ställer inga krav på dig själv vad gäller sanningshalt, och du drar dig inte för att hota och i detalj formulera dina fantasier om hur motbjudande andra människor är.
Hänsyn och omtanke är det smörjmedel som får oss människor att fungera i grupp. Utan det är vi kantiga granitblock som skaver och skrapar mot varann vid minsta konflikt. Vi behöver ha respekt för varandras åsikter och personer för att inte bara vara en flock rovdjur som sliter varann i stycken.
Anonymiteten på nätet är i sig inget dåligt. Det kan vara en enorm befrielse för många människor att få leva ut fantasier, spela roller och röra sig bortom begränsningarna för sin fysiska kropp.
Det som är dåligt är den feghets- och dumhetskultur, den hat- och hetskultur som förgiftar snart sagt alla öppna forum på nätet. Där frodas mobbningen, främlingsfientligheten, småaktigheten, rasismen och allt otyg som finns i människan.
Kunde man nå fram med ett enda budskap till näthatarna (och självklart är det ett fåfängt hopp) så vore det förstås;
Skriv inget om någon annan som du inte vill att de ska skriva om dig.
Skriv inget du inte skulle våga stå för med ditt namn.
På andra sidan näthatet, på mottagarsidan, tränger sig elakheterna in som bläck under huden. Du, näthatare, har ansvar för tjejen som skär sönder armarna i ett försök att döva smärtan för att hon med sina 52 kilo är så groteskt fet.
Du, näthatare, har ansvar för mannen som invandrade för 20 år sedan, men inte längre vågar gå ut för att han tror att alla ser snett på hans mörka hår.
Du, din fegpropp, har ansvar för att hatorden blir hathandlingar.
Så var det sagt.
