Stormigt när Soini slutar
Fler utspel mot ålänningar, finlandssvenskar och invandrare väntar när maktkampen inom Sannfinländarna drar igång på allvar.
Det har surrats länge. Men på söndagsmorgonen besannades misstankarna. Sannfinländarnas man nummer ett, , ställer inte omval när partiet väljer ny ordförande på partikongressen i Jyväskylä i vår.
Valet av partiledare är historiskt på många sätt. Ingen av de nuvarande partiledarna kommer i närheten av Soinis 20 år långa erfarenhet på posten. Få andra politiker är också lika avgörande för sitt parti som Soini.
Han har varit partiets ansikte utåt i vått och torrt. Han har styrt partiet med en hård hand, låtit de främlingsfientliga krafterna frodas i fred samtidigt som han tagit in partiet i politikens finaste rum.
Trots att Soini tagit Sannfinländarna längre än vad de flesta kunnat ana lämnar han partiet i en svår sits. Partiet var inte moget för en plats i regeringen. Opinionssiffrorna har sjunkit från 17,7 procent i riksdagsvalet 2015 till 8,8 procent enligt Yles senaste mätning (felmarginal 2,3 procent).
Partiet har ett stort behov av att profilera. Nu ska framtidsvisionerna målas upp.
Vad betyder vaktombytet för partiets Ålandsvisioner?
Timo Soini har aldrig varit eller ens försökt vara en Ålandsfavorit. Han lät partimedlemmarna smäda Åland och hans senaste hittepå om båtskatten gav honom inga extrapoäng.
Men trots bristerna finns det en risk för att också ålänningar kommer sakna Soini inom en inte alltför snar framtid.
Ordförandevalet handlar inte bara om vem som ska leda partiet. Det handlar också om maktkampen inom partiet. I grunden är Sannfinländarna ett missnöjesparti som attraherade missnöjda politiker från både Socialdemokraterna och Centern.
Det främlingsfientliga inslaget har alltid funnits där, men har vuxit sig allt starkare under de senaste åren eftersom Soini behövt båda falangerna.
Nu anar de främlingsfientliga krafterna morgonluft. Den enda kandidaten som hittills meddelat att han ställer upp i ordförandekampen är, den för hets mot folkgrupp dömde, Jussi Halla-aho.
Han har länge setts som en alltför extrem person för att leda partiet. Många har sett honom som en teoretiker som skriver en blogg. Men faktum är att han var en viktig röstmagnet för partiet i EU-valet 2014.
Om Halla-ahos Ålandspolitik vet vi inte särdeles mycket. 2010 skrev han ett blogginlägg där han konstaterade att Ålands särställning borde granskas. Han ansåg att finska borde bli ett officiellt minoritetsspråk på Åland och att de finskspråkigas språkliga rättigheter borde garanteras.
Om finskans ställning på Åland inte förbättras borde riket och landskapets band kapas, konstaterar Halla-aho och tillägger att Finland också borde bryta avtalet om att Finland ska försvara Åland.
Någon given förhandsfavorit är Halla-aho ändå inte.
Enligt de senaste mätningarna som gjorts på beställning av Helsingin Sanomat är både Försvarsminister Jussi Niinistö och riksdagsgruppens ordförande Sampo Terho populärare än Halla-aho.
När försvarsministern i går meddelade att han inte ställer upp i ordförandekampen är Terho förhandsfavoriten nummer ett. Han har länge setts som Soinis kronprins och är i dag riksdagsgruppens ordförande. En av hans absoluta hjärtefrågor är avskaffandet av den obligatoriska skolsvenskan.
I november 2016 sade Terho till Finska notisbyrån att Finland borde sluta betala bistånd till Åland.
Oavsett vem som blir Sannfinländarnas nästa partiordförande så kommer partiets njugga Ålandsinställning med största sannolikhet bestå.
