DELA
© Nya Åland

Storm eller stiltje kring åländsk vindenergi?

Hur ska man lösa knuten kring den åländska vindkraftssatsningen och inmatningstarifferna som skulle göra det möjligt med nytt liv och nya investeringar på Åland.
På det finns inga enkla svar.
Det är inte, vilket oppositionen hävdar, den sittande landskapsregeringens fel eller brist på engagemang som är problemet, lika lite som det var den förra landskapsregeringens fel att man inte kom nånvart.

Motståndet i Finland står på två ben.
A. Man har det tufft med ekonomin i landet, och vill absolut inte ge bort pengar till någon eller något som man inte är absolut tvungen till. Inte om det inte lönar sig.
B. Det finns ett motstånd, på olika nivåer, mot att gynna det självstyrda Åland på bekostnad av andra delar av landet, särskilt i frågor där Åland har egen lagstiftningsbehörighet.

Vad gäller det senare har landskapsregeringen på den politiska nivån nått fram med sitt budskap. Det finns en större kunskap om ämnet och en bred enighet om att mer vindkraft på Åland vore en bra sak. Man har förstått att det inte finns någon juridisk orsak att säga nej.
Motståndet finns dels på tjänstemannanivån, dels i det där ögonblicket när ministrarna sitter med pannan i djupa veck och ögonen på sifferkolumnerna.

Var, var lönar det sig bäst att sätta skattepengarna? I en vacklande vindkraftssatsning i Uleåborg, som kan knytas till ett räddningspaket för det nedläggningshotade STX-varvet? Eller på det ytligt sett välmående Åland där man bestämmer om vindkraften själva men ännu inte satsat en cent av sina egna pengar på det?
Tittar man på EUs krav på en högre grad av förnyelsebar energi, eller på behovet av inhemska (icke-åländska?) arbetstillfällen? Ställer man regionalpolitik, partipolitik eller regeringspolitik främst?

Vad krävs av Åland? Hur påverkas klumpsumman? Hur långsiktigt blir åtagandet? Ska finansieringen överenskommas årligen, eller kan man få garantier för att de åländska investeringarna kan ge en avkastning på lång sikt.
Dessa är svåra frågor. Inte olösliga, men krångliga nog att ge ett grindhål för den som vill rymma ifrån beslutet.

Åland har ett par bra argument.
1. Det blåser bra på Åland. Därför blir åländsk vindel förmånlig, och därför har man kommit längre i utbyggnaden än på många andra ställen.
2. Åland kan själva vara med och finansiera utbyggnaden. Därför kan det också bli billigare.

Det kan förstås också vara bra att komma ihåg att vindkraften blir affärsmässigt lönsam först när samhället stöder det med skattemedel (av helt rätt orsaker), och att det är detta näringsstöd de åländska vindenergibolagen väntar på.

Nina Fellman

nina.fellman@nyan.ax