DELA
© Nya Åland

Stor spridning kräver reflektion

Facebook, Twitter och Instagram har skapat nya möjligheter att sprida åsikter. Det som tidigare var reserverat för publicisternas relativt långsamma arbetsmetoder har nu öppnats för alla med en internetuppkoppling.
Bredvid uppdateringar med semesterfötter i sanden eller snofsiga maträtter finns ett effektivt verktyg för att öka spridningen av åsikter, dela- och gillaknappen.

Nyligen publicerade en privatperson i Sverige en mailkonversation om genusperspektiv mellan sig själv och en tjänsteman som ansvarade för en banks kundtidning. Inlägget blev ”viralt”, delades över 800 gånger och fick bankens direktör att svara och be om ursäkt. Inlägget gav alltså tack vare sociala mediers delningsmöjlighet effekt hela vägen upp i bankens ledning.

En undersköterska i Sverige lyssnade i måndags på centerledaren Annie Lööfs tal i Almedalen och publicerade ett inlägg som fick stor spridning. I och med att inlägget nådde de traditionella medierna fick hon chansen att dela debattarena med en av Sveriges toppolitiker, någonting som inte skulle ha hänt före Facebook.

Harlem Shake roade, ALS Ice Bucket Challenge uppmärksammade en svår sjukdom, och den mest visade youtubevideon Gagnam Style har spelats upp 2,6 miljarder gånger tack vare sociala medier.

Avsaknaden av kontrollfunktioner som gammelmedia och andra publicistiska verksamheter arbetar med kan vara de sociala mediernas styrka eftersom innehållet skapas av användarna. De inlägg som engagerar får stor spridning, de andra sållas bort av användarna själva.

Men det kan också vara de sociala mediernas svaghet eftersom det är lätt att ryckas med i ett flitigt delat inlägg utan att kritiskt granska det. Även osakliga inlägg kan legitimeras genom delningar av bekanta och kan göra en mer mottaglig för information.

De sociala spärrarna för vad som skrivs bakom skärmen är, som redan tidigare är känt, lägre än när man står ansikte mot ansikte med någon. Att skriva en text i affekt kan gå snabbt men risken finns att skribenten själv tappar kontrollen över hur inlägget sprids och vilka som lägger beslag på ämnet i kommentarsfälten.

Det är lätt att som konsument av sociala medier glömma bort vilken typ av makt som finns vid ens fingrar. Genom att dela ett inlägg eller skriva en kommentar får dina kontakter tillgång till det du reagerar på, oavsett om det är bra eller dåligt, sant eller osant.

Då och då dyker det upp uppmaningar som kan härledas till källor som kan och borde ifrågasättas, som får spridning utanför den kontext de skapades för. Till exempel kan ett inlägg skrivet med en viss agenda på en ideologisk sida spridas och bli underlag för diskussioner om brottmål eller för att skuldbelägga grupper.

Snacket på byn som traditionellt har gått från mun till mun når snabbare och längre än vad vi ibland tänker på när det publiceras och delas på sociala medier.

Rättigheten att uttrycka sin åsikt på internet är i vår del av världen alla människors, så även ansvaret att reflektera över vad vi skriver, gillar och delar.