DELA
© Nya Åland

Statskassan ska fyllas med ökat fylleri

Regeringen i Helsingfors lyckades i torsdags enas kring frågan att tillåta försäljningen av starköl i mataffärer.

Men hur stor blir nettovinsten av en sådan åtgärd?
60 miljoner euro hoppas staten håva in genom att ändra på sin alkoholpolitik. Gränsen för alkoholdrycker som får säljas i mataffärer höjs enligt förslaget från 4,7 procent till 5,5, vilket innebär att mataffärerna kan börja med starkölsförsäljning. Andra förändringar är att mikrobryggerier kan sälja sitt hantverksöl, som ofta klassas som starköl, direkt till kunderna. Det ska också bli lättare att marknadsföra alkohol.

Orsaken till ändringen är att regeringen vill styra över vinsten från alkoholförsäljningen till staten. Den billiga estniska alkoholen finns bara ett stenkast från Helsingfors och ”ölrallyt” har länge varit en nagel i ögat på den finska staten.

Staten vill se över sina skatteintäkter och genom denna uppluckring kan man öka skatteintäkterna med 60 miljoner euro. Då har man räknat att de 32 miljoner liter öl som förs in i landet minskar med hälften. Dessutom ökar mataffärerna sin försäljning.

Enligt den prisjämförelse som finska Yle har gjort är det estniska starkölet fortfarande billigast, men priserna i den finska mataffärerna kommer att ligga på betydligt lägre nivå än det statliga Alko.

Speciellt små affärer och kiosker vinner på de lättade restriktionerna. Försäljningen av alkohol står för 12–18 procent av den totala försäljningen skriver Yle.

Ålands riksdagsledamot Mats Löfström skriver i ett pressmeddelande att det för Ålands del är glädjande att förslaget till ny alkohollagstiftning möjliggör gårdsförsäljning av öl från små bryggerier och nämner Stallhagen som exempel. Men han är tveksam till det kloka i att sälja starköl i mataffärer och kiosker.

Läkarförbundet är naturligtvis kritiskt till förändringen i alkoholpolitiken. Man befarar att det här leder till ökad sjukdom och ökade dödsfall. Och vem är mer berättigad till att kritisera det här beslutet än den yrkesgrupp som får ta vara på det ”spill” som statens alkoholpolitik genererar?

Det staten behöver dra bort från de 60 miljoner euro som man hoppas tjäna in är de ökade kostnaderna för sjuk- och hälsovård, missbrukarvård och polisiära insatser. Om starköl blir lättare tillgängligt ökar konsumtionen. Det krävs ingen planering eller extra kostnader för att gå in i närmaste mataffär och köpa sig en låda starköl jämfört med en kryssning till Tallinn.

Det är inget långsiktigt beslut att tillåta starköl i mataffärer. Det är naturligtvis frestande att håva in 60 miljoner euro i skatteintäkter, men till vilket pris?

Även om vi vill tro att våra alkoholvanor förfinats är det inte starkölsmålgruppen som förfinat sina vanor. Och med förfinats menas inte att vi dricker måttligare än tidigare utan att vi allt oftare sitter och smuttar på ett glas vin, som vi upplever att man gör stora världen.

För att få stopp på ölimporten från Estland vill man offra medborgarnas hälsa till ett pris på 60 miljoner euro. I stället för att göra alkohol mer lättillgängligt för att öka skatteintäkterna borde man använda sig av hälsofrämjande åtgärder.

I ett självstyrt landskap som till stor del lever på alkoholförsäljningen på kryssningsfärjor är det problematiskt att vara kritisk till alkohol och en liberal alkoholpolitik, men det måste finnas klokare sätt att fylla statskassan än med ökat fylleri.