DELA

Stadig grund nödvändig för bra personalbeslut

Tidigare avtalschefen vid landskapet, Jörgen Erlund, sätter fingret på en mycket, mycket öm punkt i landskapets samvete.
Han har lämnat in en klagan till justititekansler om sättet att utnämna chefer inom det offentliga Åland.
Enligt Erlund är beredningen av tjänstetillsättningar bristfällig, tjänster lediganslås ofta för syns skull och utvärderingen av meriter sker ostrukturerat. Han är också kritisk till att man på Åland inte kan besvära sig över en tjänstetillsättning, och därför inte ens kan få svar på varför man trots bättre eller likvärdiga meriter förbigicks vid en tjänstetillsättning.

I landskapets svar till JK räknar man upp ett antal förbättringar som ska göras, bland annat ska en handledning för tjänstetillsättningar göras. Och ja, det är bra, men det räcker inte.
Ett av problemen när chefstjänster tillsätts i dag är att det finns potentiella sökande som inte ens skickar in sina papper i dag, för att de inte tror att det är någon idé att försöka. Alltför ofta upplevs hela ansökningsproceduren som ett spel för gallerierna, en riggad match vars utgång redan är avgjord.
Det är kanske inte så, men eftersom proceduren inte är ordentligt genomlyst upplevs den som godtycklig, och det är inte alls bra ens för den som får jobbet och får inleda med en misstanke om oegentligheter hängande över sig.

Ett annat problem är i hur hög grad den sittande ministerns (politiska) preferenser påverkar valet av en chef. Det ska de ju nämligen inte göra. Det är meriterna, de formella meriterna och referenserna och de påvisade resultaten som ska avgöra, inte om en minister råkar ha en favorit, eller till äventyrs inte gillar en viss person eller den personens politiska kopplingar.
Det är bara politiska uppdrag som ska tillsättas politiskt.

Tittar man bakåt på de senaste årens chefstillsättningar kan man konstatera att nästan varenda en av dem har lämnat en besk eftersmak, antingen av obesvarade frågor eller dunkla motiveringar. Tillsättningen av musikinstitutets rektor, tillsättningen av rektor för folkhögskolan, tillsättningen av kommunikationschef, tillsättningen av chefsjurist…
Därmed inte sagt, vilket är en del av tragiken, att inte de som fick jobben är bra, eller till och med bäst lämpade. Problemet är att vi inte vet, att de som sökt jobben inte vet och att folk inte litar på proceduren.

Liksom med alla svåra saker finns det bara en framkomlig väg: klara regler och konsekvent tillämpning. Inga undantag.
Om det är något som i högre grad än allt annat kännetecknat landskapets personalpolicy, så är det dispenserna. Dispens från kravet på utbildning. Dispens från krav på examen. Dispens för att uppgradera en sökande som man av någon orsak vill ha till en behörig sökande, plötsligt på samma nivå med en som faktiskt innehar de formella meriterna.

Det är ett otyg. Sluta med det, och bedöm sökande utifrån de krav som tjänsten förutsätter, inte utifrån vilka som söker som man av någon orsak fattar tycker för.
Och se till att införa möjligheten att överklaga ett tillsättningsbeslut på formella grunder.
Sen kanske det blir ordning.

Nina Fellman

nina.fellman@nyan.ax