Sparplaner delar regeringen
Förslaget om att skära ner på hälsovården i skärgården innebär en tydlig försämring för skärgårdsborna.
Vill politikerna ta livet av skärgården? Den frågan ställer sig många sedan det blivit offentligt att ÅHS:s ledningsgrupp planerar att föreslå att skärgårdsborna endast ska få hälsovård mellan 8 och 16 varje vardag och jour under motsvarande tid på helgerna.
Bakgrunden till sparplanerna ligger i lanskapsregeringens ambition att minska landskapets budgetunderskott, det så kallade hållbarhetsgapet. I år ska man minska minuset med 6,7 miljoner euro. Då planerna aviserades stod det klart att vård, skola och omsorg kommer att drabbas. Men det är nu, då planerna ska förverkligas i praktiken, som vidden av kraven blir tydlig.
Sedan ÅHS-sparkravet på två miljoner euro offentliggjordes har ÅHS-ledningen arbetat med hur det ska förverkligas. På fredag läggs de slutliga förslagen fram och då blir det offentligt vilka förslag ÅHS-ledningen ser som möjliga besparingsalternativ. Vilka beslut styrelsen godtar och förkastar är alltså ännu inte klart. Det som ändå är tydligt är att besparingskraven kommer att kännas hos både patienter och personal. ÅHS har redan en slimmad verksamhet och då vore det mycket underligt om nedskärningarna gick att genomföra utan att någon märkte dem.
I nuläget finns ett tiotal sparförslag som kommer att ligga på ÅHS-styrelsen bord i övermorgon. Några av förslagen är redan kända.
ÅHS vill höja patientavgifter och andra avgifter för ett sammanlagt värde av 750 000 euro. Det skulle minska besparingsbehovet till 1,4 miljoner euro. På agendan finns också tanken om att ta bort tio vårdplatser på medicinavdelningen vilket enligt sjukhusledningen är en besparing på 600 000 euro.
Den fråga som hittills har väckt mest uppmärksamhet är nedskärningarna inom hälsovården i skärgården. Där förväntar sig ÅHS-ledningen en besparing på 200 000 euro. Frågan kokar ner till vilken servicenivå skärgårdsborna kan förvänta sig i framtiden.
Nerskärningsförslaget i skärgården är inte enkelt för något av regeringspartierna som har politiker i ledande positioner; finansminister Mats Perämaa (Lib) och blivande talman Gun-Mari Lindholm (MSÅ) och den socialdemokratiska profilen Mia Hanström (S) bor alla i Kumlinge. Lantrådet Katrin Sjögren (Lib) och vicelantrådet Camilla Gunell (S) framhäver gärna sina skärgårdsrötter.
Samtidigt är det ett obestridligt faktum att just deras partier kommit överens om att den ekonomiska utvecklingen måste vända. Fredagens möte blir ÅHS:s nya styrelseordförande Annette Holmberg-Jansson (MSÅ) första eldprov. Landskapsregeringen med finansminister Mats Perämaa i spetsen förväntar sig sparåtgärder. Redan nu kan en eventuell spricka skönjas mellan regeringspartierna då Holmberg-Jansson och ÅHS-styrelsens viceordförande Ingrid Johansson (Lib) skriver en gemensam insändare i dagens Nya Åland utan den tredje regeringsrepresentanten Carina Aaltonen (S). Socialdemokraterna har tidigare jobbat för att behålla hälsovården i skärgården och en nedskärning av den här typen tilltalar knappast deras väljare.
Huruvida skärgården ur ett medicinskt perspektiv klarar sig med hälsovård under kontorstid är en fråga för ÅHS-ledningen i första hand. Det är de som bör sitta på sakkunskapen och känna till hur besparingarna slår till på sjukhuset och i ytterskärgården. Hur de här uträkningarna ser ut och vilka faktorer man har vägt in blir offentligt på fredag.
Men frågan är om landskapsregeringen kan välsigna ett beslut som försämrar trygghetskänslan i skärgårdskommunerna. Efter ett sådant beslut vore det lönlöst att, i en regionalpolitisk debatt försöka tala om en levande skärgård eftersom man plockat bort något av det som påverkar samtliga som bor där. Dessutom vore det också ett exempel på hur servicen direkt försvinner från skärgårdskommunerna när de ekonomiska tiderna blir kärva. Det i sin tur ökar inte opinionen för en kommunsammanslagning, vilket också är en av landskapsregeringens målsättningar under de kommande åren.
