– Vill du ha ett tips, väser mannen
Det var för många år sedan. En mörk och kylig söndagskväll, jag satt på redaktionen och skulle väl snart söka mig hemåt.
Då ringer telefonen.
I andra ändan en rövare som jag inte litar särdeles mycket på, men man lystrar ju när han väser:
– Vill du ha ett tips?
– Ja tack.
– En man med en högt uppsatt tjänst inom offentlig sektor sitter på krogen och han har knark på sig.
Han sade förstås inte ”en man” och så vidare, utan namnet, men det kan av lättförståeliga skäl inte återges här. Vi ska inte heller berätta vilket utskänkningsställe det handlar om.
Och hur vet uppgiftslämnaren, UL på polisspråk, detta med knarket?
– Det har vi stoppat på honom.
”Vi” skulle av någon anledning sätta dit mannen i fråga som hämnd för någon oförrätt man – förmodligen felaktigt – ansåg sig utsatt för. Hade sålunda planterat droger i fickan på den berusade mannen och därefter larmat polisen – men fått till svar att inga kriminalare fanns på jobb och då gick det inte att göra något.
Cyklar hemåt, men likt Robert De Niro i Heat (i slutet av filmen när han är på väg att fly med pengarna och kärestan, men svänger av för att göra en sista grej och slutar ihjälskjuten) tvekar jag.
Har varken pengar i fickan eller käresta på pakethållaren, men svänger styret mot krogen i fråga och väl där ser jag en bil med tullare glida förbi. Något är på gång.
Ställer mig i ett närliggande prång och glor på krogdörren. Tullarna sitter i bilen en bit bort. Ingenting händer. Fryser. Glor vidare. Spännande är det.
Efter en timme eller så kommer mannen ut och promenerar hemåt. Märker inte att han har både tullarbil och reportercykel i bakhasorna.
När mannen gått in i sitt hus kör tullarna fram till mig och en bekant hoppar ut.
– Är det något som är intressant?
Berättar om samtalet och får veta att tullen nåtts av samma tips. De samarbetar med polisen, men har inte befogenhet att göra ingripanden i sådana här fall. Ville ändå kolla läget.
Dagen efter ringer en kollega till mannens överordnade och ber denne framföra en varning om att mannen med större omsorg bör välja sitt dryckessällskap i framtiden.
Till skillnad från Robert De Niro överlevde jag i alla fall.
