DELA
© Nya Åland

Varför så tyst om Nato?

Valtemperaturen inför vårens riksdagsval är betydligt högre i Helsingfors än på Åland. Med två månader kvar till den stora dagen börjar det tunga artilleriet dras fram.

Men en fråga som knuffats undan och blivit lika sval som de fuktiga februaridagarna i huvudstaden är frågan om Finland borde gå med i Nato.

I höstas , då frågan var som hetast, såg hela riksdagsvalet ut att handla om Nato. Anledningen till att frågan återigen blossade upp i höstas var förstås Rysslands agerande i Ukraina.

Samlingspartiet anklagade Centern för att försöka undvika sanktionerna mot Ryssland och Centern svarade med att anklaga Samlingspartiet för att truga Nato i famnen på finländarna.

Med två månader kvar till valet verkar det som inte ens Samlingspartiet som vurmar mest för att Finland ska gå med i Nato orkar diskutera frågan på allvar.

Vad är det som har hänt?

Historiskt sett är frågan om ett finländskt Natomedlemskap en ytterst känslig fråga för Finland. På 1970-talet var det Natofrågan som gjorde att Samlingspartiet inte ansågs vara regeringsdugliga på grund av att paritet ville med i försvarsalliansen.

I dag är frågan inte lika inflammerad men den delar fortfarande riksdagen mitt itu. Enligt Helsingin Sanomats valmaskin på nätet är en tredjedel av de som kandiderar i valet för ett Nato-medlemskap medan två tredjedelar är emot ett medlemskap.

Enligt Helsingin Sanomats ledarskribent Kari Huhta beror läget på att president Sauli Niinistö kallade riksdagspartierna till sig i julas och kommit överens om att Natofrågan inte ska diskuteras under valet. Efter det har Natofrågan inte diskuterats på allvar i riksdagen.

I sitt nyårstal konstaterade Niinistö att Finlands möjligheter att ansluta sig till Nato är så självklara att det inte ens behöver sägas. Men enligt Niinistö kommer Finland inte att ansöka om ett Natomedlemskap under ”rådande omständigheter”.

Den annars frispråkige statsministern Alexander Stubb (Saml.) har också tonat ner sin Nato-iver och talar nu om ”ofördelaktigt väder” för ett Natomedlemskap.

Den socialdemokratiska utrikesminister Erkki Tuomioja, som inte vill gå med i Nato, har också gjort sitt för att lägga locket på diskussionen. Nyligen konstaterat att medlemsskapsfrågan inte behöver diskuteras eftersom de som diskuterar redan har sina ståndpunkter klara.

I politiken är ofta det som inte sägs minst lika viktigt som det som sägs.

Att frågan knappt diskuteras säger mycket om läget och frågans känslighet.
Annica Lindström