DELA
© Nya Åland

Vad är viktigare än jämlikhet?

Det vankas ett biskopsval i Borgå stift. Ett val som egentligen inte berör mig speciellt mycket. Jag är inte med i någon kyrka och mitt liv lär inte alls påverkas av valutgången.
Ändå blir jag så frustrerad.
I måndags läste jag nämligen tidningen Ålands enkät med biskopskandidaterna och jag fastnade direkt vid den första frågan: ”Är du för eller emot kvinnliga präster? Varför?”
(Att en sådan fråga ens måste ställas 2009 är i sig ett stort mysterium. Men tydligen måste den det.)
Och om jag fastnade vid frågan så var det ingenting jämfört med det svar som en av de fem kandidaterna gav. Så här löd inledningen: ”Jag är inte emot någon enskild kvinnlig präst. Jag tror att båda könen behövs sida vid sida. Men jag ser prästämbetet som ett fadersarbete och kvinnornas arbete som ett morsarbete i en annan form.”

Svaret kom från Henrik Perret. Prost och generalsekreterare för Finlands teologiska institut. Kanske är han välkänd för de flesta, kanske är han det inte. Det var i alla fall första gången som jag stötte på honom.
Och svaret fick mig att fundera lite.
För tänk er om det hade kommit i en helt annan situation. I ett helt annat val. Tänk er ett lagtingsval och tänk er en enkät med frågor till samtliga partiledare. Första frågan lyder så här: ”Är du för eller emot kvinnliga ministrar? Varför?”
Och så svarar en av partiledarna: ”Jag är inte emot någon enskild kvinnlig minister. Jag tror att båda könen behövs sida vid sida. Men jag ser ministerarbetet som ett mansarbete och kvinnornas arbete som ett kvinnoarbete i en annan form.”
Hur tror ni den fortsatta politiska karriären hade sett ut för en partiledare som svarat så? Räck upp en hand den som tror att debatten efteråt hade varit ljummen eller, ja, helt obefintlig!

Men det är klart, Henrik Perret kan säkert visa mig ett och annat Bibelcitat som stödjer hans resonemang. På sin blogg excellerar han till exempel med en massa godingar och jag känner inte riktigt för att ta den kampen.
Nej, Henrik Perret får ha vilka åsikter han vill.
Det jag blir så frustrerad över är istället att åsikter som helt föraktas i övriga samhället fortfarande har en viss acceptans inom kyrkan.
För på vilken annan arbetsplats i Finland accepteras en verkställande direktör med följande åsikter: ”Jag är inte emot någon enskild kvinnlig chef. Jag tror att båda könen behövs sida vid sida. Men jag ser chefsarbetet som ett mansarbetet och kvinnornas arbete som ett kvinnoarbete i en annan form.”

Henrik Perret tycker
samtidigt att frågan inte är speciellt angelägen. Det säger han nämligen i slutet av sitt svar: ”Det handlar inte om något kvinnoförakt, men jag tycker det finns viktigare frågor att diskutera än denna.”
Vilka frågor är då det, Henrik? Vilka frågor kan möjligtvis vara viktigare än alla människors lika värde?
Det skulle i alla fall jag vilja fråga biskopskandidaten från Helsingfors.