DELA
© Nya Åland

Underhållande hjärngymnastik

Kollade filmen Interstellar med Matthew McConaughey en kväll. Hade hört att det är en film man måste se, ifall man är det minsta intresserad av rymden eller sci-fi. Värd sina tre timmar var den verkligen, jag satt och läste recensioner efteråt för att mata ur filmen på så mycket information som möjligt. Understryker att det definitivt är en film man kan se fler gånger.

Jag är väldigt fascinerad av allt som har med invecklade tankemönster och olika dimensioner att göra. Oftast förstår jag inte hela sammanhanget, vem gör väl det? Men jag tycker att det är så intressant att följa med och försöka lista ut hur det hela häger ihop. Hur regissören har tänkt och hur skådespelarna klarar av att verkställa det.

Liksom filmen Inception med Leonardo di Caprio, koncentrerar sig Interstellar mycket på att försöka utveckla begreppet tid. Tiden i rymden förflyter långsammare eller snabbare beroende på i vilken galax du befinner dig, eller i vilket stadie av ditt undermedvetna du är.

Allt det här överskrider med stor marginal mina kunskaper om tid och rymd. Spännande är det ändå, då man får sitta där ihopkurad med en fundersam min och försöka reda upp soppan som bara blir mer och mer invecklad. Det är någonting lite skönt med att nästan höra hjärnan arbeta. Då det säger klick i huvudet, och någon del faller på plats, känns det hela väldigt tillfredsställande.

Det finns inget konstigt med att vara fascinerad av sådant vi inte förstår. Människan vill konstant ha mer, mer information, mer erfarenhet, mer av allt. Vi är nästan aldrig helt nöjda. Vilket är ett ämne för en annan spalt, men som förstärker det jag vill ha sagt.

Med en gnutta nyfikenhet och en film som matar den, blir vi påminda om hur mycket det finns att lära sig. Sådant man inte stöter på i vardagen, och som inte går att jämföra med vår verklighet.

Från en sak till en annan är filmer överlag väldigt bundna till ens egna känslor, just då kände jag för en mer krävande film, medan jag ofta bara knäpper på Netflix och Modern Family. Valet av underhållning gör jag helt baserat på min nivå av energi eller tankspriddhet. Hade inte hängt med i Interstellar utan att rikta all min koncentration på skärmen.

Båda filmerna jag nämnt har ökat min förmåga att se utanför det som finns rakt framför mig. Det är något jag hoppas kunna utveckla vidare, eftersom det är så extremt spännande att inte se allting svartvitt. Lägger gärna till några dimensioner eller tidssvackor hit och dit.