Två intressen och en annan värld
Det största fritidintresset jag har är att gymma. Jag tränar 3-4 dagar i veckan på idrottsgårdens gym, det är en bra miljö som har just de träningsredskap som jag känner att jag behöver och med det låga priset så är det valuta för pengarna.
Jag och mina vänner har en grupp på Facebook där man kan skriva då man vill åka och gymma så att andra i gruppen kan hänga på om de inte vill träna själva.
Då jag tränar så handlar det till stor del om armar och mage på gymmet, benen kan bli stärkta genom att jag går ut och joggar eller springer.
Träningen är inte bara avsedd för att jag ska se bra ut, genom att träna förbättrar jag min hälsa på en mängd olika sätt.
När jag är på gymmet kan jag få en känsla av lugn, det minskar på stressen som jag har och utan att egentligen ha en större tanke på det kan jag samtidigt bygga muskler. Det är svårt att hitta en källa till vart motivationen att träna kommer ifrån, men den största motivationen är tanken på att träningen kan främja min framtid.
Att gå på gym eller träna hemma är någonting som jag rekommernderar alla till att göra.
När jag tränar så kan jag också lägga upp de olika målen som jag vill uppnå, till exempel att ta tyngre vikter nästa gång eller att lyfta samma vikt flera gånger.
Idén till att börja träna kom ursprungligen från fritidsledaren Sebastian Fjäder, tanken var att vi skulle starta en gym grupp där de som ville träna tillsammans kunde gå med. Tanken till det hela var bra och många har genom detta fått en större motivation till träning.
Ett annat fritidsintresse jag har är spel, jag spelar en mängd olika spel på olika konsoler. Då jag spelar lämnar jag allt som händer omkring mig, jag kommer in i en annan värld där ingen bestämmer över det som jag gör, en värld där jag gör vad vill och en värld där jag har kontrollen.
Då jag spelar kan jag sitta ner i timmar utan att tröttna och ibland kan jag själv undra hur det går till. Genom att spela online så kan jag träffa andra spelare runt om i världen, detta är bra eftersom jag kan träna upp min engelska då jag pratar med folk i andra länder.
Visst blir jag väl ibland kallad gamer eller osocial, men det är något som jag inte bryr mig om. Idag har samhället blivit alltmer tekniskt och genom de nya kommunikationsmedlen så är det inte många som träffar varandra face to face, så jag behöver inte känna mig ensam då jag blir kallad osocial. Genom att spela kan jag fördriva tiden.
Spelen är min fristad.
Axel Sundman (prao)
