DELA
© Nya Åland

Trevligt värre i Forsmark

Det ligger en färgglad randig trasmatta i gången i bussen som ska föra oss ut till kärnkraftsanläggningen i Forsmark. Det ser hemtrevligt ut.
Guiden heter Johan och är en snäll och duktig kille som vet allt om kärnkraft och hela tiden säger ”vi” om företaget Vattenfall.
Samhället Forsmark är en gammal charmig bruksort, som smart nog inköptes från familjen af Ugglas på 1970-talet och rustats upp av Vattenfall. Hit kommer turister i mängder. De bjuds på buss de fem kilometrarna upp till kärnkraftverket och guidning i förvarningsrummen 50 meter under havsbottnen. Besöksantalet ligger runt 20.000 varje år.
Inga Heller med gobbe bodde en natt i Forsmark i en betjäntflygel från 1700-talet med en oslagbar utsikt från toa; en engelsk park med näckrosdamm och vita statyer.

Känns det avlägset? Inte alls. Forsmark ligger på en dags cykelavstånd från Grisslehamn. Med bil är du där på ett par timmar. Hur lång tid det tar för radioaktiv strålning att tillryggalägga avståndet till Åland vill vi inte veta.
– Jag är rädd, piper en pensionär i bussen på vägen ut, mest på skoj låter det.
– Vad är du rädd för, undrar Johan.
– Kärnkraften, piper gubben igen och Inga Heller är beredd att ge honom både puss och kram för denna rättframhet.
– Vi ska prata mycket om kärnkraft i dag, svarar Johan mycket pedagogiskt. Sedan kan du återkomma med dina frågor.
Ett fenomenalt sätt att säga ”du har inte en aning om vad vad du dillar om gubbe lille” på ett artigt sätt.

Först far vi förbi de där tre byggnaderna med skorstenar som man så väl känner igen. En sjättedel av hela Sveriges elproduktion kommer härifrån. Över tusen personer jobbar här.
Vi får sedan lära oss om ett fordon som ”vi” kallar Skalman. Det lastar de jättelika behållarna med radioaktivt avfall och kör ner det i ”Bergakungens sal” långt under havet. Fordonet har 28 hjul och kör med en hastighet av 2 km i timmen.
Vi far Skalmans väg. Sakta, sakta bär det neråt. En liten pojke i bussen börjar gråta. Johan tröstar. Det ligger spänning i den svala luften där djupt under Östersjöns botten.

Biotecsjön är mest spännande. Den ser ut som en vanlig havsvik. Hit släpps de vattenmassor som används som kylvatten i anläggningen ut för att svalna. Sjön är mellan 7 till 10 grader varmare än omgivande vatten året om och här frodas växter, fiskar och fåglar. Trösterikt nog leds radioaktivitet aldrig genom vatten.
– Här skulle det vara perfekt med en badplats, föreslår Inga Heller.
– Visst, säger vår Johan. Vi har tänkt på det. Men saken är att det finns omkring 300.000 utplanterade ålar i sjön och de vägrar dra vidare. Meningen var att de småningom skulle simma ut i Östersjön. Men nej. De föredrar det varmare vattnet. Så den som doppar sig här får ha 300.000 ålar slingrande mellan benen. Välkommen i bara!

KIKI ALBERIUS-FORSMAN