Trendfri rebell blev hopplöst trendig
Jag undrar, är det någon som minns 1980-talet? Jag hoppas nästan inte det.
Ligger det inte ett lätt löjets skimmer över detta de fluffiga frisyrernas, de enorma axelvaddarnas och den politiska naivismens årtionde?
Tänk nu – Style, triangelformad kropp och Ronald Reagan.
Jag var ung på 1980-talet, och naturligtvis oerhört cool på ett otrendigt och tidlöst sätt. Jag var minsann inte bunden av något så flyktigt som växlande stilar.
Därför kan jag inte förstå vad det egentligen var jag tittade på när nyligen såg bilder på Facebook från min studietid i Åbo, där den märklige ”rock-antropologen” Timo K Saarniemi oupphörligt fotograferade och publicerade små häften med människor och platser han tyckte var intressanta.
Där skymtar gängen förbi som jag umgicks i, unga, släta och och helt omedvetna om hur hjärtskärande gulliga de nu förefaller i sin rebelliska attityd och sina ”jag bryr mig faktiskt inte”-gester.
Och jag då. Utanpå syns inte den osäkerhet och oro som fanns inuti, inte den rastlöshet jag ibland kände inför sena sittningar på Kåren, inte tvivlen eller bristen på pengar.
Bara en ung människa med attityd och mycket hårfärg, som alldeles uppenbart är fångad i sitt 80-tal, i allt från var midjans sitter på byxorna till fluffet i det (tack och pris) kortklippta håret.
Aldrig är något så pinsamt som att se sig själv i retrospektiv och inse att ens coolaste tid i livet förvandlats till något vagt löjeväckande och pittoreskt. Något man kan retro-imitera på ett modernt (förstås) sätt.
Mode är intressant och stil är ett sätt att markera sin identitet, men bägge är så starkt i nuet och har ett drag av sådan innerlighet att det blir väldigt lätt att parodiera med bara några års distans.
Det som bara för något år sedan var ett sätt att klä sig som markerade distans och oberoende och en viss grupptillhörighet är idag lika hopplöst skrattretande som det jag ville distansera mig ifrån.
Förbaskat, jag kunde lika gärna klätt mig i pastellaprikos byxdräkt, höga klackar och superfönade lockar. Jag ser ändå löjlig ut.
Tur ändå att just dagens mode ser ut så att det aldrig kommer att upplevas som fånigt…
