DELA
© Nya Åland

Terrorbombaren har fått ett andra ansikte

Adjektiven är aldrig tillräckliga för en katastrof som massakern i Norge. En ensam man maskerad till polis har tagit minst 90 unga människors liv. Allt för en tro han stirrat sig blind på.
Den fruktansvärda nyheten fick håren att resa sig på min kropp. Rysningarna stannade kvar obehagligt länge. Samtidigt, någonstans inom mig, vaggade denna lättnad. Den subtila känslan av en viss seger jag knappt vågar prata om för den tragedi som skett.

En tyst konsensus har länge rått, både inom och utanför media, att det är islam och dess anhängare som ensamt utgör det besinningslösa hotet om terror. Den här gången ser terrorns ansikte annorlunda ut. Vi kan identifiera oss med det. Det är ljust, har blå ögon och ett nordiskt klingande namn.
Anders Behring Breivik, tidigare medlem i det norska populistiska Fremskrittspartiet och en frekvent kommentator på högerextrema internetsidor. Han kallas i media för kristen fundamentalist. Och det var här, någonstans inom mig, jag tänkte att ja, tack. Tack för att det den här gången inte var en muslimsk man.

Min lättnad är en önskan om att händelsen ska bli en hel världs läxa. Att vi kanske slutar stigmatisera muslimer och generalisera ett islam som går terrorns ärenden. Och precis som Anders Behring Breivik just nu målas upp som en ensam, galen man och precis som ingen vill döpa sitt barn till Adolf är det individen Muhammed som spränger sig själv i sitt desperata tilltag.
Men nu har tiden gått förbi korstågen och vittnesskildringar från andra världskrigets koncentrationsläger börjar blekna. Det största hotet är homogent, det är islam och det är muslimer. Det var muslimer som låg bakom 11 september-dådet, och det var en muslim som sprängde sig själv i Stockholm under julshoppingen i fjol. Inte en ensam, galen man.

En av alla de norrmän som intervjuats för tv svarade i lördags hur han häpnades över det faktum att terrorbombaren, mördaren, den här gången var en av ”oss”.
– Han är norsk. Jag skäms nästan över att vara norrman i dag, fortsatte han.
Ingen tro visar sig vara förskonad människans samvete. Ingen ”grupp”, varken en högerextrem eller muslimsk, begår terror utan dess ansikte är individuellt. Hon eller han kan vara vem som helst, med en tillräckligt stark övertygelse på just sin goda gärning.

Min frikyrkliga vän skulle med all sannolikhet säga att Anders Behring Breivik inte är kristen. Personer med tro på islam fördömer terrordåd begångna av muslimer lika mycket som Barack Obama fördömer skjutningarna i Norge.
Nu kan vara ett tillfälle att sluta skilja på terror och terror och se det för vad det är. En ensam, galen människa. I brist på bättre ord.