Teater för kunderna
Just före jag skulle somna i förrgår kväll fick jag åter en av mina geniala idéer. Till idéerna om bland annat om klockan som alltid visar exakt rätt tid oavsett de inexakta tidszonerna och slopandet av november månad till förmån för en ny sommarmånad: julusti (kläckt tillsammans med Malin Tillström), kan jag nu tillfoga Ikea-teatern.
Jag erkänner att jag är lite av ett Ikea-fan. Jag är också en av de semesterfirare som i år shoppat lite extra på semestern och då styr jag gärna stegen till detta möbel- och inredningstempel.
Det är någonting i Ikeas filosofi som slår an på mig, inte bara att man får mycket för pengarna. Visst kan det fattas en skruv någon gång, och kvaliteten vara av det lättare slaget, men det uppvägs av alla finurliga lösningar och ofta tilltalande design.
Det är helheten, att man kan få ett helt hem med allt som därtill hör, som är så kul att gå och titta på. De färdigt inredda hemmen, från 25 kvadratmeter och uppåt.
Eller får man allt? Nej, de måste ju befolkas också förstås. Än så länge ingår inte en brud, eller en brudgum, och barnen får man fixa till själv.
Det var min kamrat i sängen bredvid som ledde in mina tankar på Ikea strax innan vi somnade. En liten palaver angående var en eventuell ny soffa till dotterns rum skulle inköpas, ledde till att hon berättade om ett brudpar som nyligen beslöt att fira bröllopsnatten just i ett av dessa färdigt inredda lägenheter i ett Ikea-varuhus någonstans.
Det blev kanske inte så romantiskt som de tänkt. Lamporna var på hela natten och redan klockan 4 på morgonen kom de första varuhusanställda på jobb. Men historien gav mig i alla fall en idé att befolka dessa lägenheter.
Idén är att spela upp en teater, allt medan kunderna går förbi, stannar till och ser på teater en stund, för att sedan gå vidare och kanske återkomma dagen efter för att se på fortsättningen (om det blir en såpa som spelas upp). Ikeas möbler och heminredning ges en helt ny dimension när skådisar ger liv och dramatik åt interiörerna.
Varsågod Ingvar och Ikea, jag bjuder på denna idé.
Till sist senaste nytt om våra tre katter hemma i Bastvik.
Medan en hund i det närmaste misshandlar sin husse när han kommer hem efter en resa, har katterna ett lite mer sofistikerat sätt att välkomna en hem på. Jag var förra veckan på en ”Möbelhandlarens dotter”-resa (om ni såg den fina tv-serien i vintras) med mina ungdomar till min ungdoms stad, Alingsås.
När jag hemkommen igen stod och lastade ur bilen satt katterna plötsligt där. En och en på lite olika avstånd till synes ointresserade. Plötsligt började Tusse, frassen, leka med ett osynligt byte och till sist kom han fram med svansen i givakt.
De hade saknat oss, och de sade välkommen tillbaka. På ett värdigt sätt.
ULF WEMAN
