DELA
© Nya Åland

Stupida spelbolag

Det var en gång ett litet barnahjärta som var till bredden fyllt av indignation över att Joakim von Anka aldrig någonsin gav några pengar åt Kalle eller knattarna.

Det hjärtat har blivit betydligt äldre men det är i dag precis lika indignerat som förr då det tittar på svenska spelbolags reklamsnuttar i tv.

Måste man vara en fullfjädrad och odräglig egoist utan empatisk förmåga om man har mycket pengar? Måste man först och främst stimulera sina egna puerila behov?

Det tycks de svenska spelbolagen tro.

Vi får se rika idioter som chartrar en stor färja till Medelhavet och utan hänsyn till andra tar i land på en späckad badstrand. Rika idioter som bygger enorma statyhus och slott för egna fantasylekar. Snorkiga rika som retar sina grannar med att visa att de minsann kan göra ingenting och sura rika som har icke-problem bara för att de är just rika.

Jag skulle mycket hellre se rika kloka som chartrar färjan för att hjälpa till att plocka upp flyktingar ur Medelhavet. Kloka rika som bygger skolor i tredje världen, satsar på elsmarta passivhus och planterar träd. Snälla rika som bjuder sin sämre lottade nästa på något alldeles extra och glada rika som bara går omkring och smugglar in hundralappar i helt okända människors fickor.

Jag vet inte om PAFs satellitkontor i världen producerar reklamfilm. Om de gör det hoppas jag att de snuttarna är betydligt mer intelligenta och medmänskliga än de svenska.

– När man har kan man dela med sig, sade en man som i måndags kom med lådor till flyktingsläpet på Solberget.

Just det. Har man, kan man. Har man rysligt mycket kan man ännu mera.

För ett tag sedan längtade en liten flicka på Åland alldeles rysligt efter en hund. Då hon fick svaret att familjen just då inte hade råd att köpa en valp satte hon sig ner och skrev ett brev till en farbror som hon visste att är rik.

Exakt hur brevet var formulerat vet jag inte. Men jag vet att det inte dröjde länge innan den rika farbrorn stod utanför familjens ytterdörr.

Med sig hade han 2 000 euro för att flickan skulle få sin hund.