DELA
© Nya Åland

S:t Lars tårar i Eckerö

Det finns en speciell anledning till att Eckeröbor ska hålla sig vakna de närmaste nätterna. De bör placera sig utomhus under en filt i en solstol och vända ansiktet upp mot skyn mitt i natten.
De borde spana efter stjärnfall.
Den här tiden, från slutet av juli till slutet av augusti, är Perseidernas tid. Det är stjärnfallstid, speciellt aktiva var stjärnfallen under nätterna runt den 11 och 12 augusti, men skådespelet pågår alltså augusti ut.
Men, några stora mängder stjärnsmällar ska Eckeröborna inte vänta sig. En normal natt ser man mellan sex till åtta stjärnfall i timmen. Under tiden för Perseiderna kan det röra sig om 20 till 60 stjärnfall i timmen. Något regelrätt fyrverkeri är det knappast, men de stjärnfall som väl ses kan vara väldigt kraftiga, med en röd glödande spets och lång rykande svans.

Två nätters stjärnspaning har för Inga Hellers del resulterat i tre stjärnfall – varav ett var makalöst stort och vackert – och lika många rymdstationer som med ett klart stabilt vitt sken dragit över himlavalvet. En av dem är ISS, rymdstationen som Christer Fuglesang arbetat på.
Perseiderna heter Perseiderna för att de ser ut att komma från stjärnbilden Perseus, från nordost.

Perseiderna har observerats i 2.000 år. I Europa blev Perseiderna kända som ”Sankt Lars tårar”.
Här är historien om S:t Lars.
S:t Lars, Sankt Laurentius, var en diakon och kristen martyr; ett helgon. Han var diakon i Rom och led martyrdöden där.
Sankt Lars blev anförtrodd förvaltningen av kyrkans skatter av Påven Sixtus II. Men i stället för att förvalta skatterna väl, så att de växte i värde, delade han ut dem bland fattiga. Då Roms ståthållare befallde S:t Lars att överlämna dyrbarheterna till myndigheterna samlade han ihop alla de fattiga och sjuka och sade till ståthållaren:
– Här är den eviga skatten, som aldrig förminskas utan växer.
S:t Lars lades då på ett järnhalster över glödande kol och glödgade högafflar pressades mot hans kropp.
Han dog den 10 augusti år 258 och därefter firas hans festdag just den 10 augusti.
S:t Lars kan ses på många kyrkmålningar klädd som diakon med ett fat med mynt, en anspelning på de allmosor han delade ut. Hans vanligaste attribut är halstret.

I Eckerö har vi S:t Lars kyrka. Och vad finns på kyrktaket? Just det. S:t Lars eget kännemärke – ett halster.
Stjärnfallen vi ser i natten är tårar Gudarna gråter över den som offrar sitt liv för andra och ger allt till de fattiga.

Kiki Alberius-Forsman