DELA

Sommarliv

Kvart över fem landar en skata på vårt balkongräcke. Hon kraxar till och jag vaknar. Jag gör en hastig rörelse som skatan uppfattar, där på andra sidan fönstret, och skatan flyger vidare.

Igelkotten tassar fram bakom soptunnorna en sen kväll då barnen egentligen borde ha somnat.

– Ivar lever! jublar de.

Vi har kvar en burk kattmat från förra året, och i det daggvåta gräset smyger barnen ut och lägger fram en assiett åt Ivar.

Vi kan inte längre se ut genom köksfönstret, och ingen kan heller se in. Vi äter våra måltider i fred. Framför fönstret växer en hög spirea, och i spirean trivs humlorna. Vi kallar det humlebio, en gång räknade vi till tjugo humlor i spirean. Surret är så högt att det ackompanjerar vår måltid.

Svanparet i viken verkar äntligen ha fått ungar, som de väntat år efter år, och en kväll på stugan raskar en skabbig räv över altanen. Tre rådjur stannar mitt på vägen och på kvällen plockar vi fästingar från våra knäveck.

Barnen har lärt sig fånga vilsna getingar i ett glas, och innan vi släpper ut dem igen ser vi på hur de klättrar längs glasets insida. De ser inte så farliga ut på nära håll. På kvällen äter vi surskorpor på stranden, och nästan alla spiggar i hinken har överlevt.

Ormen i paradiset är snoken, som vi hoppas är en snok men som kanske är en svart huggorm. Vi har läst att sådana kan finnas i skärgården. Vi har aldrig kommit så nära att vi kunnat fastslå arten.

Kaprifolen har nästan blommat ut, och för att hämta posten vadar vi genom en hög av fallna blad. Jag gör rabarbersylt på försommarens sista skörd, och blandar rabarbern med jordgubbarna, sommarens första.

Vi äter plättar och mannagrynsgröt med sylt, och gör mer jordgubbssylt, och mer, för bären i farmors och farfars land tar aldrig slut. Lagom till min födelsedag blommar gurkörten, och precis som varje födelsedagstårta de senaste 37 åren, garneras årets tårta med de blå blommorna. De smakar sött och lite stickigt.

En gök gal på andra sidan viken, och vi har bestämt att det är en västergök.