DELA
© Nya Åland

Sommaren som gick

Jaha, så är man åter i sadeln efter åtta semesterveckor. Utvilad och nöjd med min sommar är jag redo att ta itu med allt jobb som väntar. Hjärnan är rensad från gamla avlagringar, minnet har på ett mirakulöst sätt återvänt och kroppen är i skick som ny – nästan.
Sommarens utmaning: 5-2. På midsommarannandag, efter en helg med mycket mat och dryck, bestämde jag mig för att börja leva ett bättre liv, inspirerad av den brittiska journalisten Michael Mosleys tv-serie där han testar olika hälsofrämjande metoder. 5-2 innebär att man äter som vanligt fem dagar i veckan och halvfastar två. Belöningen sägs vara lägre kolesterolvärde och lägre halt av också andra blodfetter, lägre blodtryck och andra goda hälsoeffekter. Som bonus tappar man ett och annat kilo.
Jag har inte testat mina värden före så jag kan inget säga om effekten, men kilon har jag tappat. Och jag har märkt att det är rätt skönt att vara lite hungrig i vetskap om att jag får äta som vanligt i morgon.
Sommarens lektion: Ett kärt besök västerifrån förlängdes med några dagar på grund av en havererad bil. I sällskapet ingick en äldre brittisk gentleman som talar en hänförande vacker engelska. I fem dagar hade jag möjlighet att diskutera engelskans struktur och rika synonymutbud, korrekt användning av tonande s och vad som passar sig/inte passar sig att säga när man konverserar under tedrickning i finare salonger.
Säg ”shit happens” och du får höjda ögonbryn som svar.

Sommarens slit: Har inlett ett flerårigt projekt som går ut på att befria en del av vår strandremsa från sten som knappast någon rört sedan de tumlade nerför berget under istiden. Tipset från svärsonen – ”om du ska bära sten så använd ryggsäck” – följdes och det har blivit många turer uppför det branta berget med tung last. Tog paus efter tre dagar och fortsatte sedan ytterligare ett par dagar. Kroppen tyckte om att slita, det märkte jag.
Sommarens insikt: Anknyter till föregående punkt. Ju äldre jag blir, desto mera gillar jag att göra saker som känns i kroppen. När jag tidigare i livet kunde tillbringa så gott som all ledig tid med näsan i en bok blir jag numera rastlös efter bara en kort stund.
Sommarens utflykt: Koxnans fyr som vi ser på håll långt ut i Norrhavet från vårt berg. En stilla dag puttrade vi ut med roddbåt och liten snurra. Tyvärr är själva fyren ett fult plåtschabrak som inte sköts om men fyrlandet är vackert.

Sommarens goda gärning: Under en nordlig storm som pågick i många dygn förbarmade vi oss över ett gäng i en segelbåt från Helsingfors, erbjöd nödhamn, dass och snurrebåt. Som tack fick vi en fin bok och evig inbjudan till en stuga i Gustavs.
Sommarens höjdpunkt: Inträffar vilken dag som helst nu. Men det är så spännande att jag inte ens vågar berätta vad det handlar om!