Snällhet är underskattad
Härom dagen kom jag hem från ett svettigt träningspass, och kände mig rätt så nöjd med mig själv. Det kändes inte mer än naturligt att grannpojken kom springande och undrade om jag ville ha några karameller. Han hade en påse riktigt goda, sa han.
Jag tog en rejäl näven gummibjörnar, stoppade dem i munnen och utbrast ett uppskattande ”mmm”. Tills jag kände smaken.
Det var typ sur chili. Eller vinäger med peppar.
En pojke stod där och nästan kiknade av skratt, väl nöjd med sig själv över att han äntligen lyckats lura en vuxen så totalt.
När jag gick in hörde jag hur han kluckande sprang iväg mot nästa hus.
Ren och skär skadeglädje är inte att underskatta, och rör den små saker som att man lurat på en tant äckliga karameller, eller fnissar till när någon i konkurrenttidningen fått något fel i en rubrik, ok.
När det gäller stora smaker är den osmaklig. Ok?
Det finns en karaktärsegenskap jag tycker väldigt bra om, och den är ganska sällsynt. Ren och skär snällhet. En snällhet utan baktankar, utan mål eller agenda.
Det är en egenskap jag tror att man kan öva upp om den inte kommer sig naturligt, och jag har paradoxalt nog noterat att snällhet är ett mycket effektivt sätt att leda en organisation och få den att hålla samman, om man inte tänker på att man gör det med ett syfte.
Så fort det handlar om beräkning så funkar det inte.
Utan att lyckas särskilt bra i praktiken, brukar jag tänka så här: Om man bara säger allt snällt som man kommer att tänka på under en dag, så kostar det ingenting. Det är inte en större ansträngning än att öppna munnen. Det är förbluffande hur lite som behövs för att en annan människa ska bli lite glad, må lite bättre, ta ett litet extra skutt i trappan.
De allmänt förtalade sociala medierna är en utmärkt arena för snällhet.
Man kan gilla folk till höger och vänster, bara för att de finns, för att de satt upp en fin bild på en katt, för att de skrivit om sin lunch. Ingen kostnad.
Jag gillar aldrig när folk skriver elaka saker om andra, även om jag skulle dela åsikten. Det tycker jag man kunde sluta med. Varför ska sprida sitt ogillande över nätets vida fält, helt säker på att det når fram till den det berör förr eller senare, och får den att känna sig ännu sämre.
Sprid kärlek i stället.
Det är denna fredags budskap.
