DELA
© Nya Åland

Skönheten sitter i betraktarens öga

Rubriken är ett ordspråk från Ukraina. Ett av mina favoriter. Det är otroligt fint, och dessutom sant. Egentligen är ju allting vackert. Beroende på vem som tittar då alltså. Jag kan se något som jag tycker att är vackert, det kan vara allt ifrån ett smycke till kanske en sten, men någon annan kan tycka helt annorlunda. Det varierar ordentligt.

Jag har funderat på hur spännande, och bra, det är att det är så otroligt olika hur vi ser på saker. För inte vore det så kul om alla tyckte likadant. Vi tar min smak som exempel. Då skulle ingen, ingen i hela världen, tycka att Justin Timberlake är het. Och ingen skulle tycka om blått. Och alla skulle tycka att just Mikael Persbrandt är den snyggaste ”gubben” som finns, på delad förstaplats med Thåström förstås. Och alla skulle vilja ha en gul Baywatch-pickup.

Jag menar,
om alla skulle ha/vilja ha en sådan bil skulle det bli jobbigt. Man skulle knappt se andra bilar än gula pickuper nånstans. Hur skulle man då veta när man mötte någon man kände? För vad jag tror är det nog ganska många som hälsar på bilar snarare än på bilisterna. Eller har jag fel?
Sen det här med karlar. Fatta konkurrensnivån om alla som tänder på killar skulle vilja ha samma? Och samma sak andra vägen också förstås. Det skulle fan inte vara lätt.

Allting skulle bli så otroligt tråkigt om alla tyckte likadant om vad som är vackert. Fortfarande mig som exempel. Om jag skulle köpa en rosa tunika, och alla andra också, skulle jag tycka det var kul kanske? Nej. Jag skulle antagligen gråta en skvätt varje gång jag mötte någon med en likadan. Det skulle vara näst intill omöjligt att vara originell eller annorlunda. Man skulle lika gärna kunnat vara en robot i så fall, om det inte vore för att man faktiskt kan tycka saker om annat än utseendet på saker och personer.

För som alla vet är utsidan inte allt. Men ibland spelar den en väldigt stor roll, det kan man inte neka till. Jag kan till exempel ta med mig en sten hem ibland, och då gör jag det inte av någon annan orsak än att jag tycker den är fint. För någon särskild nytta gör den ju inte. Det enda det innebär är att jag är glad en stund eller två, och sedan irriterad på mig själv efter ett tag för att jag samlar på mig så himla mycket skräp. Men det är en annan spalt det.

Jag är helt enkelt
lycklig som en fisk i vatten över att smaken varierar så mycket. Och jag tycker att det är fascinerande. Jag menar, bara en sån sak som att det faktiskt finns de som tycker att Tom ”Tjuren från Wales” Jones är het. Hallå? Himla tur att man får tycka som man vill.

JENNY SINDÈN