DELA
© Nya Åland

Så ska det låta

Nu brakar våren lös! Inte bara med färg och form. Utan med ljud också. Det låter så det knakar i var och varenda knut.
Kollegan och rumskompisen Maj-Len rapporterade om en rördrom i hemknutarna. Den låter som när man blåser i en flaska. Men Inga Heller ska ju alltid vara värst. Nu har hon hittat en rad trick och minnesramsor för alla möjliga vårfåglar i Dagens Nyheter (den 18 april). Helt fräckt knycker hon tipsen.

Det är en fågelkännare vid namn Erik Rosenberg som skrivit ner de här liknelserna och det för över 50 år sedan. Det lär vara en tradition bland brittiska fågelskådare att sätta ramsor eller ljudliknelser på fågellåten. Ibland blir ljuden lite väl gammalmodiga. När hördes en ångvissla senast på holmen?
Men ska man under sin livstid ha den minsta chans att lära sig några fågelläten så gäller det att ha minnesregler, allra helst ska fågelsången bilda ordramsor. Annars blir det svårt. Det är som med blommor och stjärnor. Det ta mer än ett liv att lära sig alla namn. Samtidigt är det just denna kunskap som är så viktig. Vem saknar den där lilla rödrosa blomman om man inte vet att den heter rödblära? Vem saknar rödvingetrasten om ingen vet att den heter rödvingetrast?

Så nu är det
bara att börja plugga in. En i taget! Klipp ut följande och sätt på väggen i stugfarstun. Ta med på promenaden!
n Talgoxe – ”ti-tyy, ti-tyy”. (Förr om åren var de trestaviga och lät ti-ti-tyy, uppger DN. Fågeln har anpassat sig till en alltmer bullrig miljö.Vad gäller här på Åland?).
n Gulsparv – ”give me some bread, but no cheese” (Alltså: Ge mig lite bröd, men ingen ost. Lär ej funka på svenska.).
n Rosenfink – ”pleasent to meet you” (Trevligt att träffas. Funkar inte heller på svenska.).
n Bofink – ”si, si, si, si, ja ä, bolsjevik” ( i dur!).
n Lövsångare – ”si, si, si, si, ja, är från Moskva” ( i moll!).

Speciell för mariehamnare rekommenderas följande. Vi har nyligen skrivit om stadens olika duvsorter. Turkduvor finns numera på Klinten och som enstaka exemplar på Vårdö och i Jomala. Duvorna låter lika, men har olika många stavelser i sången. De är lätt tjatiga:
n Ringduva – ”ring nu då, nångång”.
n Turkduva – ”ring nångång”.
n Skogsduva – ”ring då”.

Den rödrostiga fönsterhaken är annars Inga Hellers favorit. Det låter knirr-knirr-gnissel. Men seriöst. Vidare:
n Stare – en gnisslande grind.
n Flodsångare – en symaskin.
n Spillkråka – en ångvissla.
n Gräshoppssångaren – en elektrisk ringklocka utan kläpp.
n Grönsångaren – som ett snurrande mynt på en bricka.
n Trädgårdssångaren – en porlande vårbäck.
n Sothöna – som när man slår ihop två tomma buteljer.
n Rördrom – som när man blåser i en tombutelj. (Men det visste vi ju redan).
n Tordmule – en knarrande dörr.
n Dvärgbeckasin – en galopperande häst.
n Kentsk tärna – som när tandläkaren trycker fyllning i en tand.