På kryss med Poirot
Ett större amerikanskt kryssningsrederi kör hårt med sitt koncept ”Freestyle Cruising”. Konceptet handlat om att bryta upp med det klassiska upplägget för kryssningar där man tidigare åt på bestämda tider, hade samma bord i restaurangen kryssningen igenom och måste pynta upp sig ganska kraftigt innan man satte sig till bords. ”Freestyle” är tvärtom. Det ska vara lätt, ledigt och flexibelt och på gästens egna villkor.
Det som ämirykäänörnä kanske inte känner till (eller vill erkänna) är att vi i Östersjön redan länge har kryssat ”Friistajl”. Vi har vant oss vid att själva ganska långt välja när och var vi äter, vi har gått ut och in lite som vi velat och haft på oss nästa vilka kläder som helst. Därför ansågs det nästan som lite exotiskt när ett av de åländska rederiernas lite längre kryssningar innebar att man hade samma bord i hela två dagar.
Man hann ju nästa börja umgås med paret i bordet bredvid gudbevars.
Agatha Christie-serien om detektiv Hercule Poirot sprutar av en klädsamt romantisk neo-konservatism och som läsare/tittare blir man lätt impad av det snygga och stiliga i att folk klär sig vackert och beter sig som folk (janå, bortsett från att de i dessa sammanhang ofta mördar varandra).
En kryssning med MINDRE ”friistajl” och mer som Poirot skulle innebära att vi stiger på i Mariehamn. Vi visas till vår fyrarums hytt där det finns uppdukat lite frukt och någon slags likör. Vi fräschar upp oss innan det är dags för avgång varefter kaptenen har välkomstdrink på akterdäck.
Där minglar vi en smula och skakar hand med ett par ambassadörer och konstexperter innan vi sakta tar oss in till The Grand Dining Room. Där står männen upp medan damerna sätter sig ner och så inmundigas middagen under stilla sorl. Vi torkar lite piffigt av mustascherna och sätter oss i det ek-inredda rökkabinettet på däck 8. Vi tar en digestif och spelar bridge och röker innan det är dags att knyta sig till kojs.
Dagen efter anländer vi exempelvis till Visby. Vi äter frukost och småpratar lite frisidurigt medan vi angör Gotland. Alla är förstås påklädda och uppklädda och ingen luktar för mycket (ofärsk) sprit.
Vi stiger i land och låter oss köras runt i en droska med häst som tar oss runt till de viktigaste platserna i Visby. Efter en passligt lång dag med sightseeing är vi åter ombord. Middagen sker i exakt samma stil som kvällen innan.
I konjakskajutan efter middagen har vi det väldigt trevligt med den franske ambassadören. Vid frukosten dagen efter, när vi åter är i Mariehamn, inbjuder ambassadören oss att fira nyårsafton i hans chateau i Wien.
Först ska vi se nyårskonserten och därefter…ZZZZzzzzzz…..PLING PLONG ”Mina damer och herrar. Vi anländer till Långnäs om cirka tio minuter…”
Nästa gång kanske.
