DELA
© Nya Åland

Over and out för Twitter

Nå, nu har jag försökt.
I en månad nu har jag kollat mitt Twitter-konto. Jag har lagt till (eller kanske det heter något annat) nya bekantskaper, från intressanta kulturprofiler, författare och debattörer till lokala makthavare, journalister och en lång rad nyhetsmedier.
Jag har skrivit några tweets, dessvärre varken intressanta eller allmängiltiga.

Jag har tittar på folks bilder av sina luncher, katter och kurskamrater på fortbildningar. Jag har genomlidit Melodifestivalträsket på lördag kväll. Presidentvalskvällen följde jag med kommentarerna.
Vad har jag lärt mig?

Att Magnus Betnér har varit förkyld och haft lite skrivkramp. Att Stephen Fry på ett mycket brittiskt sätt berättar vad han gör på dagarna. Att kollegerna på tidningen Åland twitter-babblar konstant (undrar hur dom alls hinner jobba).
Att det finns några som tycker sig vara påverkare i SoMe-världen, fast den känns oerhört begränsad.

Alla medier med självaktning finns på Twitter, och alla pruttar ut samma grejer på sina hemsidor, på Facebook, på Twitter och på andra bokstavskombinationer jag inte kan namnet på.
Jag tycker, uppriktigt sagt, att twittrandet är alldeles inåt helsike tråkigt. Ingen, eller väldigt, väldigt få, säger något originellt eller intressant eller ens nytt. Diskussionerna som pågår är staccatoaktiga och ständigt lite ironiska på ett sätt som jag finner otroligt irriterande.

Jag har fått veta en massa saker om vad människor jag inte känner och inte särskilt mycket bryr mig om tycker om saker som inte särskilt mycket intresserar mig. Att Alex Schulman gillar en whiskypinne och en kall öl på kvällen. Att det är skönt med fredagsmys (det tycker många), och att rätt låt vann i andra deltävlingen.

Inte en enda bit intressant skvaller. Inte en politisk nyhet. Bara en massa tid som går åt till att bläddra omkring bland bruset av länkar och bilder och artikeltips.
Professionellt kommer jag att följa med flödet även i framtiden, om det nu skulle bli något. Personligen säger jag; tack och hej. Det här var inte för mig. Livet är för kort för att invaderas av andras nonsens när jag har i överflöd av mitt eget.