DELA
© Nya Åland

Om sommarmyten

För ett tag sedan läste jag en krönika som hävdade att den svenska sommaren är en myt. Skribenten menade att den typiska sommardagen vi har i bakhuvudet hela vintern för att ta oss igenom november, januari och resten av de där fasligt mörka månaderna är en myt.
I varje fall händer den inte så ofta.
Nu när sommaren står för dörren blir man tvungen att igen inse att varje sommardag inte kommer att vara en soldränkt historia fylld av båtutflykter, svalkande dopp i havet och bollglassar. Inte heller blir varje natt en ljummen midsommarnattsdröm med rödvin på klipporna, spirande romanser och vackra soluppgångar.
Istället spenderas de allra flesta dagar vid skrivbordet med en hand på tangentbordet och den andra på telefonen. Om det är vackert väder ute kan man se det genom fönstret eller kanske känna det på den tryckande varma inomhusluften. Nätterna är i regel lika normala.
Läggdags så tidigt att man nästan inte ens får se solnedgången och för det mesta blir det inte en endaste droppe rött vin på klipporna.

Igår var jag på båtutflykt på kvällen efter jobbet och förstod att även om man inte gör allt det där fina med sommaren varje dag så finns det en anledning att man tänker på det hela vintern. Vi tog båten till klosterviken och njöt av den långsamma solnedgången till tonerna av Håkan Hellström.
Sommaridyllen blev så klichéartad att vi till och med kände oss nödgade att föra det på tal. Det här är minsann sommar det, sade vi med en rejäl dos ironi i rösten. För vi vet att imorgon bitti sitter vi vid våra skrivbord igen.
Ironin gjorde inte kvällen mindre trevlig, men skvallrar om det här återkommande fenomenet med förväntningar som aldrig kan uppfyllas.

Sommardagen behöver inte vara spektakulär, för det är ju ändå vardag samtidigt. Sommarmyten skapar vi den där novemberdagen när snöblandat regn faller i mörkret utanför fönstret vid fyra på eftermiddagen och allt man har råd att äta till middag hela veckan är pasta med tomatsås.
Då är det skönt att plocka fram minnet av den där perfekta midsommarnatten och låtsas att så fort juni nalkas kommer varje natt vara som den..
Ändå kvarstår faktum att de flesta fina sommardagar spenderas i arbetets tjänst och de lediga veckorna under året är lätta att räkna på en hand och ändå ha gott om fingrar kvar. Trots vardagens begränsningar hoppas jag på några perfekta sommardagar i år också.
Om jag sedan står där i slutet av augusti och inte har varit med om något bättre än ett par solnedgångar i Klosterviken skulle jag vara mäkta besviken. Snälla sommar, ge mig i varje fall en varm midsommarnattsdröm.

Frans Jansson